- Project Runeberg -  Läsebok för svenska folket /
244

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstnärsfolk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

modell i tidsenlig kostym tillsammans med fru Karin
en timme om dagen.

Vid ett tillfälle glömde Otto sitt löfte att stå
modell. Och C. L. kunde icke teckna det han ämnat.
Dagen därpå var det den första i någon månad och
Otto glömde under tre följande dagar sitt löfte,

— Fy fan, Albert, jag är en förlorad son, gå till
C, L. och säg att jag har lunginflammation eller
böldpest eller döden i grytan. Jag är en förlorad son, fy
fan! Måste hålla mig hemma minst fjorton dar, innan
jag törs visa mig.

Men jag hade blivit så god vän med Carl Larsson
att jag kunde tala med honom om vad som helst och
berättade sanningen om Otto mot löfte att C. L. skulle
förlåta honom. Han gjorde det och Otto inställde sig
som en högst slokörad botgörare hos Larsson en
morgon. Han grät ruelsens bittra tårar och C. L. grät med
och de togo varandra i famn.

— Men nu kommer väl herr Otto på middagen till
min ateljé! Nu är jag säker på det. Låt nu ingenting
stå oss emellan. Låt oss vara vänner.

Men den som glömde sitt löfte för fjärde gången
var Otto. Han hade träffat någon verkligt stilig buse
med tre tummar på vardera handen och druckit ylons
med honom.

Då blev Carl Larsson arg på allvar, Han sprutade
gnistor och sade:

— Herr Otto blir aldrig färdig. Ni slutar som
kolsjåare i Stadsgården i Stockholm.

Detta var ju ett förfärligt ord, och i Ottos naiva
hjärna växte ett hat till C. L., som varade så länge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:37:12 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lfsf/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free