Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- OCKELBOVERKEN
- Wij egendom och bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppfordringsverk på jernvägsvagnar och
köres till Linghed i Svärdsjö, derifrån
det flottas och fraktas till bolagets
såg vid Korsnäs och dels efter
Testeboån till Avaströms sågverk invid Gefle.
*
Wij egendom och bruk.
Sjelfva midsommaraftonen anlände
vi till det vackra herresätet. Träd,
buskar och blommor stodo i sin
rikaste fägring; det var sommarluft och
sommardoft. Och när härtill kommo
gästvänliga, glada menniskor, lille
Carl Richard icke till förglömmandes,
kan den ärade läsaren nog förstå, att
vi funno oss godt der, under de höga
lindarne i trädgården. Visst blef det
litet kyligt något längre fram på
aftonen, men vår förekommande
värdinna och gemytlige värd skänkte oss
så mycket mer både andelig och
lekamlig värme inombords.
Sjelfva herrgården består af en
större tvåvåningsbygnad af trä på
hög stenfot och med präktiga
yttertrappor af huggen sandsten samt
tvenne flygelbygnader, den ena, till
hvilken grefve Tessin uppgjort ritning,
af sten, och den andra af trä. Dessa
bygnader omgifvas af en större, väl
ordnad trädgård med parker och
bersåer. Gården ligger dock för lågt
för att på afstånd presentera sig så,
som den förtjenar. Deremot ter sig
arkivet med sin kolonnrad, der det,
ett stycke från gården, ligger på en
löfklädd kulle, som ett slott i
miniatyr. Förvaltaren öfver bruken, hr C.
A. Lundberg, bor i hufvudbygnaden.
Säteriet Wij består af 6 öresl. 15½
penningland. Å detta erhöll Lars
Månssons i Wij brorsdotter och
hennes man år 1534 fastebref, hvilket
förvaras i arkivet. Kyrkoherden i
Ockelbo, hr Sven Johannis (Bröms)
tillbytte sig egendomen den 16
februari 1599, mot 4 öresland i Ulfsta och
mellangift. Till följd af Karl XI:s
reduktion, då hemmanet återbördades
till kronan, men återvanns genom
byte, uppstod någon tvist om dess
egenskap af säteri. I en handling
heter nemligen, att kamreraren
Silfverclou besvärade sig deröfver, att
“betjenterne å landsorten difficultera
låta honom åtnjuta säterfriheten“, men
blef denna bekräftad den 4 mars 1684.
En del andra hemman reducerades
dock, och aflidna biskopinnan Bröms’
ansökan att återbekomma dessa, till
belopp af 12,000 riksdaler specie,
afslogs den 21 oktober 1740 af
reduktions- och likvidationskommissionen.
Till ofvannämnde säteri har under
tidens lopp blifvit lagde följande
hemman från Wij by:
No. 1 den 28 februari 1775 genom
byte med hemmanet No. 9 i
Säbyggeby till Hans Perssons arfvingar;
No. 2 den 24 oktober 1772 genom
byte med No. 5 i Säbyggeby;
No. 3 den 20 februari 1682 genom
salubref af Per Åkesson till doktor
Bröms;
No. 5 den 15 februari 1720 genom
salubref af Per Andersson till
biskopinnan Bröms;
No. 6 den 22 mars 1770, enligt
bytesbref mellan hofmarskalken Thomas
Cederström och Olof Persson, som
erhöll No. 8 i Säbyggeby.
Dessa hemman utgöra nu,
tillsammans med säteriet, som är
betecknadt med No. 4, Wij landtegendom.
Man synes varit mån äfven om
fiskets bevarande, ty den 27
september 1734 utfärdade häradsrätten
vitesförbud “för borttagande och
begagnande af Wij Sätesgårds båtar“
och förnyades detta förbud den 25
januari 1821.
Såsom en egendomlighet eller ett
bevis för den tidens protektionism,
anteckna vi, att biskopinnan Bröms
nödgades ingå med ansökan till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:15:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lgockelbo/0007.html
