Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
homeriske guden: tre steg, och han stod vid
jordgränsen” Men hvad som oåterkalleligt vann Leopold för
Tegnér, ja nästan öfVerväldigade honom, var den
se-nares härliga dedikation af Axel till ”Sångarkungen i
utdödt hof.” ”Gåfvan,” svarar Leopold i sitt
tacksä-gelsebref, ”är furstlig och värdig gifvarens höga rang
i snillets verld. . . . Kalla ej detta en krans sådan
som tillfället medgaf. Det är en bindel af diamanter,
som blott har det felet, att icke tillhöra den panna, på
hvilken den blifvit fästad. Den lager, som af en
Konungs hand en gång skänktes mig, ligger längesedan
bladlös och förvissnad;1) men de, hvarmed Franzén
och Tegnér omflätat mitt gamla hufvud, äro
oförgängliga och skola behålla deras grönska så länge vårt
språk läses”2). — Som förut är nämdt, ägde icke
*) Då Leopolds ”Oden” första gången uppfördes, sände
Gustaf III författaren en lager,, af Konungen sjelf bruten vid Yirgilii
graf, och sammanfäst med en diamantring, åtföljd af en
Konungens egenhändiga skrifvelse.
*) Sv. Akademiens Handlingar XXXV, s. 392. I ett annat
bref af d. 12 Juli 1825, skrifver Leopold: ”Således, när Atterbom
yrade om den nya morgonstjernan i poesien, som skulle uppgå
hos oss, var han på visst sätt verkligen en ropandes röst. Blott
var han sjelf icke den, som komma skulle, hvarmed han dock
smickrade sig. Det blef, som nödvändigt var, en helt annan
man. Icke heller var Upsala det heliga stället. Poesien bleffcött
och bodde i Lund.” S. o. 8. 404. Icke endast i bref till Tegnér
sjelf uttalade sig Leopold på detta sätt. I ett oLyckt bref till
v. Beskow af 21 Dec. 1826 säger han: ”Apropos af glans, är
det ej märkvärdigt hur äfven den vittra glansen omväxlar och
flyttar sig. För fyrtio år tillbaka undrades i Kellgrens
tidningsblad ”om, någonting vore plattare än tunna pannkakor och
poesier från Lund?” Men hvad af verldens barn då föraktades, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
