Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 95 —
vort hus, for at sorgens fugle frit kan faa flyve
ind til os. Thi gjennem sorgen lærer vi. Og
i sorgen faar ogsaa kjærligheden sin daab.
Sorgen er ikke hyggelig at ta imod. „Fru
Sorg" var fæl, pyntet med nattens svarte
flag-germusvinger og med klør, som tar ordentlig
tag i os.
Saa mangen en ung kvinde har siddet der
med Ingrids bitre skuffelse: Den hun elsked,
hendes ungdoms fagre drømmesyn, det var bare
„en dåre", en tarvelig mand, et vrængebillede
af hendes drøm. Men af og til glimted et fint
ansigt frem paa venstre side af hende, staar det.
Af og til var ligheden der mellem studenten og
kramkaren, drømmen og virkeligheden.
„I samma ögonblick hade hon konturerna
af ett ansikte nära sig. Det sväfvade fram på
vänster sida, underbart tydligt. Denna gång
log ej ansiktet. Läpparna skälfde i smärta, och
ett forfärligt lidande var inristad i skarpa linjer
vid munvinklarna. Ingrid stod stilla midt i
trappan och såg på det. Det var där,
flad-drande och lätt, ej mer till att fatta och gripa,
än en solfläck, som faller f rån ett slipadt glas
i en ljuskrona, men lika synbart, lika verkligt.
Hon tänkte på den inbillningssyn, hon nyss
haft, men detta var intet sådant. Detta var
verklighet.
Då hon hade sett på ansiktet en stund,
började det röra läpparna, det talade, men hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
