- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
137

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUSTAF 111 OCH F1UTÄNKKIUKT.

137

det vi måtte äga en konungs största lycksalighet liär på jorden
att styra ett folk, som Herren fruktar: . Konsistorierna
anbefallas därföre att förmana ordets tjänare att med nit och trohet
och ostraiflig vandel föra Herrens ämbete. Prästerskapet
mottog med tacksamhet denna hjälp från tronen i dess kamp mot
ogud aktigheten 1).

Den 4 Nov. 1772 utfärdades den k. förordningen angående
inskränkning af högtidsdagarnas antal, hvari alla förut till
sön-och högtidsdagars rätta firande utgångna förordningar förnyades
och stadfästes till obrottslig efterlefnad. Dessutom uppdrogs
ät biskoparne att tillse, att prästerna i församlingarna med
anledning af den lättnad i sin predikoskyldighet, de härigenom vunno,
»desto flitigare på vissa för hvarje ort tjänligaste tider
underhålla katekismi förhören, hvarmed nitiske och uppbygglige
prästmän» bättre än genom de indragna predikningarna kunde
»undervisa, upplysa och stadga de enfaldigare och ungdomen uti
salighetsläran och vägen» 2). Samma nit för gudsfruktan och
omsorg om den rena läran ådagalade Gustaf III, då han,
hemkommen från sin eriksgata, afsände justitiekanslern Liljestråle
1773 såsom visitator till flera stiftsstäder, hvarvid denne
ämbetsman skulle hafva a.tt göra sig underrättad om det kyrkliga
tillståndet i de- respektive stiften samt undersöka, huru
domkapitlen fullgjort sina åligganden 3).

På detta sätt inledde Gustaf III sin regering. Det visade
sig dock snart, att han ej blef sina härmed uttalade
grundsatser trogen. Hans regeringssystem utvecklade sig i en helt
annan anda. Ty det var ännu mer under denne monarks
regering än under hans faders, som det franska fritänkeriet vann
fotfäste och utbredning i landet. Hans ytliga och flärdfulla hot
blef tongifvande för hans land. De kristna lärorna begabbades,
och »upplysning» blef dagens lösen. Äfven åt grundlighet och
allvar i vetenskaplig forskning och åt goda seder skrattade man
såsom allt tillhörande en förgången tid. Ivlart är, att tidsandan
nu ännu mer än under den föregående tiden måste utöfva
inflytande på ett prästerskap, som sökte sin befordran genom
smicker och eftergifvenhet för en enväldig monark, för hvars
nycker och personliga meningar man underdånigst böjde sig ’)•

t) Konungens skrifv. af d. 24 Aug. 1772 (kons. akt. d. å.n:o48); Stockh.kons.
prot. den 15 Sept. s. å. Se Wilskman, anf. arb. II. s. 1285. {) K. Sundelin.
anf. arb. s. 109. 4). Karakteristiskt i detta afseende är den brist på själfstän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free