Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cle vid sin hemkomst i landet igen skola heta lärda och hafva
något att säga mera än andra, så föra de ock med sig
främmande orent frö, här hemma så hemligen att så och utsprida» b.
I följd liäraf gaf konsistorium stadsfiskalen i uppdrag att
uppteckna främmande studenter och deras lärjungar, »att
konsistorium måtte finna, af hvad beskaffenhet och tillstånd de voro
i sin kristendom»2). Ivort därefter, i Okt. 1705, voro de
kallade att infinna sig i konsistorium 8). Af de instämda —
ungefär 30 till antalet — ansåg sig konsistorium ej hafva anledning
att misstänka mer än tvenne för något tycke för pietismen.
Den ene var den förut nämnde Willkommen, som utan tillstånd
höll skola. Den andre, Schultetus, hade redan förut, då han
uppehållit sig i Karlskrona, gjort sig »suspekt för pietisteri».
Sedermera hade han begifvit sig till Upsala, där han blifvit
examinerad af ärkebiskopen, som på förhand blifvit varskodd,
enär det ansågs »rådsamt att taga vara på honom . Emellertid
hade han fått ärkebiskopens tillåtelse att »en och annan gång
få låta höra sig i tyska församlingen i Stockholm, så framt hrr
pastorerna skulle finna så godt vara». Denna tillåtelse
återtog-ärkebiskopen dock kort därpå, samtidigt med att Stockholms
konsistorium uppmanades att fortfarande tillse, att »det tillförene
promiscue öfvade predikandet af studenter görligast blifver
hindrad!» * i). Schultetus förbjöds på grund liäraf såväl att
sysselsätta sig med undervisning som att predika, hvarför han icke
långt därefter tyckes hafva lämnat Stockholm. AVillkommen
försäkrade inför konsistorium, att han utan skäl varit »suspekt
för pietisteri». och att han »till allt sådant svärmeri hade ett
missnöje».
Det bref, som konungen i Apr. 1705 afsändt till
ärkebiskopen, lät han samma år d. 20 Sept. efterföljas af en ny, till
senaten ställd skrifvelse mot • pietismen. Däri säger han, att
J) Underståtli. Stjernhoffs skrifv. af d. -1 Sept. 1705 i kons. akt. d. å.
2) D. Sjöstrand, Maria skola. s. 154. 3) Dessa privata preceptorer, bland
livilka en hel del misstänkta individer funnos. voro af gammalt illa anskrifna
i konsistorium. Under IGOO-talet gingo de under sådana benämningar som
»löpare», »rännare». »raballer», »vaganter». Do utgjorde ett slags lärdt
proletariat, som öfversvämmade hutvudstaden. D. Sjöstrand, anf. arb. s. 02 fl.
loke utan skäl tyckes man hafva fruktat, att denna skara af löst folk kunde
blifva en farlig härd för dep pietistiska smittan, b Ärkcbisk. E. Benzelii
skrifv. t. St. kons. d. 28 Juni o. 16 Ang. 1705, kons. akt. d. å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
