Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De galne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Selana.
Hvar är jag? ... o min Gud! hvad blifvit har af mig?
Ur dimmors dystra natt i dagens famn jag vaknar.
En stråle i min själ guddornligt höjer sig,
Och känslan af sig sjelf mitt väsen mer ej saknar,
Och hjertat när den eld, som brunnit stads for dig.
Du tiger, Karitas! ... så hemsk! ... du flyr och
gråter . . .
Karitas.
Gud! mina sinnen, Gud! af fröjd jag mister åter . . .
Fly! - jag förlorad är -
Selana.
I mina armar far!
Det bröst, som känslor fått, till känslor rätt ock har.
Vi blifva tyckliga -
Karitas.
Oss samma åska hinner.
Selana.
Se, himlabågen klar kring molnen nu upprinner:
Ej mera hämdens flod på jorden störta skall.
Karitas.
Hvad tecken eger du, att ej för ödens svall
Ett rof vi åter bli?
Selana.
Din oskuld och mitt hjerta -
Men hastom till min mor att döda hennes smärta.
Natur! tag ut din rätt.
Karitas.
Mig tycks en engel se;
Han säger i din blick: ))I ären lycklige.))
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
