Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik den fjortonde. Sorgespel i fem akter - Andra akten - Sjunde scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
Ack! låt mig innan dess få räkna dina sår,
Att sirad med ditt blod gå ner till mina fäder;
Då vill jag visa dem att Sverige Sturar har,
Som otack sjelf till trots mot bistra tider tåga.
Farväl, min son! var svensk, och qväf en veklig låga.
Ditt fosterland är mer än maka, mor och far.
STEN STURE.»
Långt mer.
Sophia (till Märta Lejonhufvud}.
Hvad har du gjort?
Märta Lejonhufvud.
Ack! jag bedragen blifvit.
Knappt Sturen veta fick det löfte Johan gifvit,
Förrän han till sin son på min begäran skref;
Men ack! han viste mig ett understueket bref.
Säg, yngling! djerfs du än din pligt mot mig
förglömma?
Säg, vill du att jag skall din födslodag fordömma,
Den dag då jag blef mor; så gjut, lik Nero, ut
Ett blod som alstrat dig.
Sophia.
Hvad blir då ditt beslut?
Sture.
Att vara det jag är.
Sophia.
Hvad?
Sture.
Svensk, och uppenbara
För Erik både hans och fosterlandets fara,
Och sedan rädda dem.
Sophia.
^ Och dö tyrannens träl?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
