Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik den fjortonde. Sorgespel i fem akter - Fjerde akten - Sjette scenen - Sjunde scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
Barbarer! liäpnen! Hyn! . . . Hör lejoninnan ryter,
Och sig igenom svärd, och berg och lågor bryter,
Med dam förmörkar skyn; kring henne döden far;
Man hennes ungar bort från henne röfvat har.
Bort! jag skall rädda dem . . . jag skall. . . min Gud!
(Dånar: - efter lång tystnad.)
Jag vaknar,
Men ack! jag min gemål och mina söner saknar!
Min Sture, ropte du ? mitt namn jag nämnas hör . . .
Hvar är jag?
(Tar lampan och lyser öfver sin sons lik.}
Ack! min son, Sophias brudgum dör . . .
Men nej! han slumrar blott... Se der en hungrig tiger
Med blodig dolk i hand, lik döde», till mig stiger!
Hvad vill han? hvem är det, som vid min sida står?
Hans hjessa hvit som snö, och silfvergrått hans hår.
Jag ser dig, ömme vän! min Sture! såta maka! . . .
Omensklige! hvarthän! % ... darra . . . fall tillbaka!
Nu ränner dolken in ...
(Rycker Sturen i armen.)
Kom, hjelp . . . Kan du ej se? .
Der make, far och barn . . . der ligga alla tre!
Nej, jag vill bort till er ...
(Rusar mot vakten och Iryter sig ut.)
Flyn! hämden sjelf mig följer.
Min blick är död. Mitt bröst i sig en afgrund döljer.
Sjunde scenen.
Inre gardinen faller ner. Teatern är en smal gång.
Catharina med Gustaf på armen. Officern.
Catharina.
Hvarthän? till hvem? mitt barn!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
