Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klagodagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Men han tog spiran i sin hand,
Och Sverge ur sitt intet blänkte.
Europa häpnade och såg
Saturni tider åter lifvas;
Nu börjas hjeltens segertåg,
Och hjertan af ett hjerta drifvas.
Vältalighet ur känslors bröst!
Lik floden, som en vårdag rinner,
Till folket höjer han sin röst,
Det tjusas . . . och han vill . . . och vinner.
På hafvet störtar seglarn fram,
Och inhemskt jern i guld förbyter,
Då åkermän vid ekens stam
För sina barn om skörden skryter.
Men vred på Sverge himlen sett,
Och missväxt gjorde nöd och smärta!
I enkor! minnens hvad då skett,
Och faderlöse! . .. Gustafs hjerta.
Nu verlden honom lagrar skär;
Men Odens röst lik tordön ljungar:
»Vet, än till mera född du är:
»Blif hjelte! . .. redan störst bland kungar.»
Strax svärdet vid Svensksund han sträckte,
Och genom tusen dödar bröt.
Sitt bloss då Gustaf Adolf släckte
Uti odödlighetens sköt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
