- Project Runeberg -  Samlade skrifter /
424

(1878) [MARC] Author: Bengt Lidner With: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bref från tvänne olyckliga älskare - Romeo till Juliette

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

424

Ett språng från denna brant . . . Du bottenlösa haf!
.Det ju ditt skote var, som lugn åt Sappho gaf.
Se, af koraller gjord, ruin graf i djupet glimmar,
Och vattnets silfverflock kring hennes höjder simmar.
Vid som Caucasi rygg, en mäktig hvalnsk går;
Den våg han sprutar ut till ärestod jag får.
Hon skyhög är och klar, ur ingen marmor skuren,
Som himlafästet skon, och evig, som naturen.
Så lossas mina band. Nu är din älskling fri.
På jorden himlens brud, skall min i himlen bli.
I evigheters rymd, der dygdens andar hamna,
Får Eloisa nog sin Abélard omfamna.
Den brudgum du hvar dag en evig trohet svär,
Så svartsjuk, som han än om nunnans hjerta är,
På dig ej vredgas skall, fast med förvirrad anda
Du med hans höga namn Eomeos råkar blanda;
Fast vid altarets fot, der helig andakt rår,
Med Gud jag i ditt bröst på lika vigtskål står.
När tårar utan tal det helga kors betäcka,
En, tillrad på min bild, kan det hans afund väcka?
För den, som gråtit sjelf, kan Ömhet vara brott?
För kärlek och en vän har hjertat känslor fått.
Farväl. . . hör du ej re’ri hur näktergalar sjunga?
Hör du ej re’n min själ långt öfver hafvet ljunga?
Lyft ögat opp och se, när midnattsklockan slår,
Och du vid månens sken min skugga skåda får.
Ja, jag dig söka skall, i klostrets dälder sväfva,
Och hjelpa vestans flägt från synen slöjan hafva,
De blommor samla hop, som for din fot fått dö,
Jag aftonrodnans säng med dem vill se’n beströ.
Tro ej, af himlens prakt min själ förtjust är vorden:
Har himlen fröjd för mig, då du är än på jorden?
Jag ville bli det stoft, som märks med dina spår,
Den luft du andas in, den vind, som rör ditt hår,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:38:19 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lidner/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free