Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ode öfver magister-promotionen vid kongl. Carolinska Akademien i Lund den 23 Juni 1775
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
Ode
öfver magister-promotionen vid kongl. Carolinska Akademien
i Lund den 23 juni 1775.
SjJRu himla-eld, hvars låga först sig röjde,
^ När du ett stoft till guda-likhet höjde,
Som verkar än, fast med en inskränkt makt:
Från evigt majestät du guda-ursprung leder,
Fast du blir mångens blygd, som nesligt glömt den heder,
Så högt bland djuren vara bragt.
Du, danad till vår fröjd, är likafullt vår plåga:
Hvad är du for en låga,
Som eldar dödligt bröst?
Du kallas själ; men kan du sjelf utgrunda,
Hur du består och syns? Nej ingalunda.
Din svaghet röjs, ditt väsen är dig doldt.
Ho ger dig kraft ibland till himlahvalfvet svinga?
Ho kan din flygt förmå att sig vid gruset tvinga?
Har du till slaf åt jordens stoft dig sålt?
Odödeliga! säg, kan dödligt dig fridställa,
Då måste du ej gälla
Så högt, vi annars tro?
Jo, jag din dyrd dig ej bestrida vågar;
Du gnista tänds, men om du näres, lågar.
I sliparns hand demanten glansen får;
En jord, i trade lagd, af inga frukter prålar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
