Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till den samme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
522
Det är förundransvärdt, min major, att, oaktadt jag
icke är äldre än 27 (?) år, en snart 13 års oöfvervinnelig
sorg, ett sensibelt hjerta, som ofta onödigtvis uppsöker
ämnen för nya qval, ungdoms utsväfningar, beständiga
motgångar, till och med nöd, - det är förundransvärdt,
att de ej länge sedan upplöst denna svaga machin. Ack!
Gud! huru ofta har icke jag tänkt förekomma - men
herr majoren ryser för mig.
Ack! trognaste deltagare i allt hvad mig händer,
tillåt mig uppfylla mitt öde. Jag måste till Tyskland.
Men hvarför icke först se dem mitt hjerta så högt älskar
och vördar? Hör på min uträkning, mitt glada hopp!
Skepp gå alla år från Åbo till’ tyska orterna. Yälan!
Jag hastar öfver Ålands haf - flyger se’n till herr
majorens och dess tillbedjansvärda makas lugna hem;oder
förnöter jag några dagar (veckor) och sedan till Åbo,
och sedan aldrig, ack Gud! - aldrig mer.
Betänk min situation i mitt fädernesland; redan i
den ålder, då min framtids lycka borde vara grundad,
vet jag ju om morgonen ej, hvar jag till middagen skall
finna mitt bröd. Himmelske fader! detta veta sparfvarne.
Ar jag ej med köld, kanske med förakt ansedd af
tron-egaren? Gå i kansliet! och det fordras 1000 plåtar till
en lönlös kopistsyssla; - hvar finnes mig en anständig
plats utan ackord? - blifva skolmästare tilläfventyrs i
en kyrkskola? Kyrie Eleeson! Intet medium finnes här
för mig mellan - af elände förgås eller resa.,
Den ädelmodige Zibet är för mig icke mer; - sjelf
störtad af baron Armfelt är han förtviflad och nödgas
som minister resa till Hamburg, hvarför han skär tänderna.
Nej. nej, i Saxen vet jag utvägar, och hellre dräng på
utländsk botten, än af landsmän trampas och tigga.
Guddomliga harmoni! du herrskar i hela naturen; hvi icke
ibland menniskor? Trehundra riksdaler kunna ju af två
och en half million menniskor förvärfvas, och mer
behöfver jag icke till min lycka, om jag annars är född
att njuta henne, om hon för mig finnes, då jag är så vida
skild från fru L’Estrade och Finland. O, I evigt
lyck-saliga englar, skulle jag ej, de dagar jag vore der, täfla
med eder i sällhet?
Ja, jag skulle under en stor ek uppslå mitt tjäll,
heligare för mitt hjerta, än fordom Tabors berg var för
den älskade lärjungen. I trädet ville jag inskrifva mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
