Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Hassli-dalen och Svenska invandringen. Rosenlaui. Grimsel. Dystra utsigter. Rhones ursprung. Die Waldstedten. Grütli och dess hjeltar. Lif i Schwyz. Tvenne typer af conservatismen. Söndag på Rhigi. Nicholas de Flue. Lif i Zürich. Einsiedeln, dess pilgrimer och lärare. Zwingli. Mitt hem i Zürich. Afresa till Basel. Missionsanstalten och missionären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
"trolldom. Det älskar friheten öfver allting*), tror fullt
"och fast på sin svenska härkomst, och de mera bildade
"intercssera sig för Sverige och höra gerna nytt
derifrån."
Så långt pastor Immer. I den ost-frisiska sången
(som är synnerligen gängse i Ober-Hassli) göres "Schweden
och Ost-Friesland" till grannland, och det är en * Obrist
Schtvitzerus", som ifrån Sverige anförer de utvandrande,
hvilka med hvarjehanda boskap draga öfver Khen och
komma i det goda landet "Brochenburg", der de bosätta sig.
Under mitt vistande förliden sommar på Gottland **) hörde
*) Huru akta svenska alla dessa drag äro, måste hvar och en
erkänna, som närmare känner svenska folklynnet. Bland
gamla namn i kyrkoböckerna kunde jag ej igenkänna några
svenska. Men likheten af qvinnornas drägt och synnerligen
hufvudbonad med den i vissa svenska provinser frapperade
mig. Och det synes mig vara värdt för dem, som dertill äro
bättre i stånd än jag, att närmare följa de spår, hvilka
Hassli-folkets seder, bruk och sagor kunna gifva. Man borde
härvid synnerligen rådfråga hemmen och qvinnorna, dessa
trognaste bevararinnor af folkens traditioner, det vare sig
sagor eller klädedrägt.
**) Not, sednare tillagd.
Den Vaudcnsiske archeologen M:r Troyon har bedt mig
efterforska, om i Sverige och "synnerligen på Gottland" barnen
vid vissa lekar bruka uttryck liknande dessa:
1 Schvtytz:
Einige, beinige, pumperti,
Tiffi, Taffi, numcn-n-i,
Hättibrod, ninder der Notte
Zechegfange — zoll zaller-erst dus-se si.
Canton Vaud :
Enik, Benik, top, te
Triff, Träff, kom me
Akdbrö, Sinknö,
Fine, Fane, tousse house.
Settt:
Änige bänige, doppel de
Trifel, Trafel, trummcr me
Acherbrod, zinter noth
Zinter Dfanne dusse gstande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
