Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Hassli-dalen och Svenska invandringen. Rosenlaui. Grimsel. Dystra utsigter. Rhones ursprung. Die Waldstedten. Grütli och dess hjeltar. Lif i Schwyz. Tvenne typer af conservatismen. Söndag på Rhigi. Nicholas de Flue. Lif i Zürich. Einsiedeln, dess pilgrimer och lärare. Zwingli. Mitt hem i Zürich. Afresa till Basel. Missionsanstalten och missionären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
något mer, så har naturen och folkdikten, i förening, sörjt
derför i de tre källor, af hvilkas krystallklara vatten man
dricker till de tre frilietshjeltarnes ära, och som sägas bär
uppsprungna i deras spår. Äfven den svenska
frihetskampens vagga, Dalarne, har inga andra monumenter af sin
hjeltedikt, än den susande skogen, än kullarne eller kojan,
som tjenade hjelten till skådeplats eller skydd. Och detta
är nog. Minnesvårdar af sten skulle vara en oförrätt mot
folkets minne.
Jag plockade vackra gräs på Griltlis ängskullar och
solade mig i dess naturskönhet och i dess forntidsminnen.
Sedan rodde vi åter till "Brunnen", der vi roade oss att
betrakta tvenne stora, konstlösa konstverk i frescomålning,
som ses vid landningsplatsen. Det ena är till minne af
edsförbundet, som här slöts af de tre
Waldstedter-canto-nerna den 19 December 1315, och föreställer dessa under
skapnaden af trenne män, den andra målningen framställer
tvenne kämpande figurer, af hvilka den ene stupar på högst
vådligt och besynnerligt vis. Derunder läses i stora
bokstäfver: "Switer besegrar Swen och grundar Schwytz."
Man har sagt mig att taflans ämne är en brodertvist, som
ägt rum i begynnelsen af den svenska kolonisationen.
Om aftonen kommo min vän och jag — jag minnes
ej rätt af hvad anledning — i ett samtal öfver den
Cal-vinska predcstinationsläran, som flera reformerta kyrkans
lärare hålla fast vid ännu i dag; men icke Penchaud. Han
är dertill för mild och för upplyst. Han anmärkte nu
hvilken ringa plats denna lära upptager i den Heliga Skrift,
i jemnförelse med frihetsläran, dess fordringar och följder.
Denna förra, af Augustin och Calvin utbildade dogm, som
är lätt för den naturliga rättskänslan att tillbakavisa, har
emedlertid sin rot i den för menniskotanken hittills olösta
svårigheten att kunna förena Guds allmakt och menniskans
frihet. Vi talade härom, och så — blefvo vi tysta. Det
var blifvet- skumt, och i den stilla aftonen hörde, man intet
utom de sakta slagen af vågorna mot stranden, vid hvilken
vårt hcrberge ligger. Fönstren voro öppna; jag lutade mig
mot fönsterposten och såg ut i nejden. Denna var dyster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
