Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Åter i Schweitz. Postordningar. Vinskörd i Montreux. Romantiska illusioner. Nya bekanta. Chillons första fånge. Vintervistande i Lausanne. Krig och fred i Schweitz. Stilla lif. Nytt lif och nya intressen. Det unga Italien, dess patrioter och poeter. ”Risorgimento d’Italia.” Waldenserna i Piemont. Nya resplaner. Jag måste se Italien. Vårlif i Lausanne. Uppfostringsanstalter. A. Vinet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•181
framvällande källåder, att i ständigt nya taflor framställa
den christna uppenbarelsens ord till den frågande,
sanningssökande, lidande, kämpande menniskan. Men christendomen
var för Vinet framför allt Christus, den lefvande försonaren.
Han lade menniskan på nytt vid sin frälsares bröst. Sjelf
hvilade han der, likt en ny Johannes, och drack der sin
ingifvelse. Till karakter och sinnelag liknade Vinet denne
Mästarens mest älskade lärjunge.
Genom sitt uppträdande för samvetets rätt och sin
djupgående kritik öfver statskyrkan verkade Vinet väckande
på otaliga sinnen. Genom framhållandet af den objektiva
uppenbarelsens Evangelium för menniskohjertat, och framför
allt af dess hufvudperson, gaf Vinet en ny concentration åt
det christliga medvetandet, hvilket alltför ofta fattat
christendomen såsom blott lära eller moral, under förbiseende
af dess hufvudföremål: Jesus Christus, och Gud förklarad
i honom.
Att framställa detta var målet för Vinets sednare
verksamhet som lärare och skriftställare. Hans "cours de
litterature fran9aise’, så rik på ädel metall, på sköna
blommor, och så ledande för unga sinnen — innefattar en
granskning, ur christendomens synpunkt, af franska
litteraturens företeelser under sednare århundraden. Hans
föreläsningar vid universitetet egnades att, med en vältalighet
och en värma, som kanske aldrig blifvit öfverträffade,
framställa förhållandet emellan det menskliga medvetandets kraf
och uppenbarelsens ’glada budskap." Från lärostolen, der
lian, ännu med döende stämma, talade derom för sina
talrika lärjungar, bars han en dag hem, för att icke uppstiga
mer. "Om jag lefvat längre" — hördes han på sin
dödsbädd säga — så hade jag — kanske — kunnat uträtta
något godt!".... En ödmjukare själ har ej funnits. Vinet
dog i sin bästa ålder, men han hade gjort mer för
menskligheten, än de flesta menniskor.
Genom sin karakter, lika mycket som genom sin lära,
har Vinet bildat en skola, ur hvilken redan utgått flere af
nutidens mest framtidsrika unga män. Edmond de
Pre-sance, Philippe Trottet, Penchaud m. fl. äro bland dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
