- Project Runeberg -  Lifvet i gamla Verlden. Dagboks-anteckningar under resor i Söder- och Österland / Förra bandet, Andra delen; Italien /
64

(1860-1862) Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8b. Resa öfver Simplon. Domo d’ossola. Oväder. La Tosa. Oväntadt möte. Lago Maggiore. Stock-fiske. Isola bella och Isola madre. Waldensernas dalar, folk, historia, sednaste befrielse, närvarande lif. Vandringar och nya vänner. Turin. Po och Monte viso. Carlo Alberto. Victor Emanuel. Grefve de Cavour. Gioberti. Cesare Balbo. Primato d’Italia. Speranze d’Italia. Hvad vill Italien?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64

ligt, som har, hvad vi kalla, "tycke." Hans tilltal, röst,
vänliga åtbörd säges hafva haft en oemotståndlig tjusning.
Men samma man, som ban i dag tjusade med sin
vänlighet, kunde dagen derpå af honom få ett Uriebref.
Samma konung, som visade sig så intagande för främlingar, var,
inom sin familj, ofta dyster oeh sträng ända till hårdhet
emot sina barn. Han älskades mycket hängifvet af en maka,
som ban dock bedrog. Hans fromhet var ändock
uppriktig och synes under sednare år hafva blifvit af en allt
djupare art. Han bad mycket, fastade ofta, och hans bädd
var lik den af en kapucinermunk. Jag vet ej — men
mig synes, att den af själsqval förtärde fursten, dock i
Oportos’ lagerlundar bort förfriskas af ett stort, fridgifvande
minne — minnet af den stund, då ban var fullt trogen
sitt bättre jag, stunden af sin thronafsägelse, då ban gaf
sig sjelf såsom offer, för att bevara sitt folks frihet och
sjelfständighet. Tv denna handling bevarade dem. Den
unge, nye konungeu begärde af den gamle fältherren och
segraren, liadetzky, fred, och erhöll den samt sitt rike,
emot en summa af 15 millioner francs. Radetzky aktade
hos den unge fursten oeh hos folket den tapperhet,
hvarpå han under fälttåget sett prof. Ilan fruktade att drifva
dem till det yttersta. Han måste dessutom vända sig mot
Venedig, der ännu den bjeltemodige Manin uppeldade
folket i kampen för friheten. Radetzkys måtta och mildhet
hindrade äfven der att det kom till det yttersta, och
härigenom bevarade han Venedig åt Österrike tills vidare.
Oeh så fick Italien åter fred, en fred som gaf åt Piemont
lifvet, åt det öfriga död.....Men nej! "Christna
nationer kunna sjukna, icke dö!" Italien är ej dödt, det
sofver endast dvalans, trötthetens sömn och — mognar
derunder för ett nytt uppvaknande. Det är omöjligt att be- i
tvifla det, i synnerhet här oeh i denna tid, då i’ Piemont i
allt andas den nya dagens lif och allt beredes, för att |
meddela detta, men på annat vis än förr och med ett högre
medvetande om frihet och rätt.

Italiens" ädlaste medborgare och vänner äro eniga j
deri, att tillskrifva Italienarne sjelfva mera, än de främ-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:19:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifigamla/2/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free