- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Första delen. I svenska bondhem /
80

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Kungsskjuts

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ettersvarfvade himlahundar! Ska’ ni hurra för — kocken, edra
bulvaner! Jag ska min själ lära er ... och några kraftiga
örfilar brunno på de närmastes kinder ...

I detsamma kom kungen verkligen själf, men fick i
häpenheten hvarken hurrarop eller blomster. Hans andra eller
rättare sagdt första jag hade emellertid hunnit fram och tagit
»kronan» ur knäet samt — med densamma skyndat in i
gästgifvarstugan, satt »kronan» öfver elden och däri börjat
uppvärma chokolad till sitt höga herrskap.[1]

Hjälpsökande af alla slag trängdes omkring den kungliga
vagnen. En gammal gratialist hade skadat sitt ben vid
arbetet på Göta kanal och måst låta amputera det. En
fanjunkaränka hade kräftan i magen och två döttrar, som ledo
af fallandesot. Kyrkoherden i Rackarbo ville ha ett regalt
pastorat, orgeltramparen sju kronor till ett bråckband och
baronen på Welinge herregård några nådiga ord att skryta
med i hela sitt lif.

De två sistnämnda fingo sina önskningar uppfyllda på
stället, de öfriga tröstande och nådiga ord samt
förhoppningar för framtiden.

Om Ola Jönsson ännu hade några planer för sin lilla
Pärla såsom kungligt riddjur, så blefvo de grymt besvikna,
ty Pärla och granngårdshästarne fingo bara ett par
kammarherrar och en hoflakej på sin del. Ola metade upp sin sista
tvåriksdaler ur tröjlomman, räckte kusken och bad så vackert:
»Goe, beskedlige herrn, var snäll och akta Pärla så mycket
som möjligt, hon ä’ så heter å sej så!»

Men han fick bara en knuff för bröstet, så att han höll
på att ramla baklänges, och ett dundrande:

— Hut bonde! skall du lära mig att köra, kanske!


[1] Sann episod från Oscar I:s regering.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/1/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free