Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - När »barnen gå fram»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Bing bång, bing bång!» kalla det hvita templets
malmtungor, och ljudet far ut öfver höjd och dal, öfver fjärdar
och holmar, och »Bing bång, bing bång!» svarar ekot från
berget andra sidan viken.
Nymålade kärror, hvilkas ekrar blixtra mot solen, gamla,
blackiga vagnar, hvilkas skavanker tala om långvarig och
trogen tjänst, pållar med ståndman och minkor med synliga
refben, flickor med vindbrynta rosenkinder och flickor med
fräknar hvimla om hvarandra fram på kyrkvägen; och i en
sky af damm kommer nämndemannen själf med mora i
sidenkjol och sin Petter med »regnparaply» och höga
guttaperkagaloscher, fast solen bränner och vägen ryker.
På bänken vid kyrkogårdsmuren sitter gamle Blomster
och talar om hurudant det var då han läste sig fram för
prästen:
— Det var det svåra torkåret 1826, då man fick binda
hop sädesnekarna med björkekvistar och blanda agnar i mjölet
redan vid jul. Di drog säd på kärror från Halmstad, tolf
mil, och när den kom fram kostade rågen 36 riksdaler
tunnan. Men morsgumman hon va omöjlig, må ni veta, för
den da’en ja’ skulle gå fram hade hon likaväl rört ihop di
raraste tolfhålakringlor af en näfve kornmjöl å så
hasselknopp för resten, å det kan ni tro smakte på folkavis, annat
än agnamjölet.
Det rullar hårdt och herrskapligt nere på bron, och snabba
hofslag skvallra om fålar, som inte slitit ut sig för plogen.
I en molnstod värre än nämndemannens framspränger
herrskapet från Bo. Yngsta fröken är läsebarn, och alla i huset
ville ju följa med och se henne »stå på gången».
Röd och varm, med darrande ifver springer hon ur
vagnen och smyger med spetsnäsduken bort en kvarglömd tår
ur ögonvrån. Ack, tåren är ej bitter ännu! Det är
morgondaggen blott på den svällande knopp. Senare, längre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
