- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Tredje delen. Från herrgårdar och färdvägar /
828

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - All skuld var hans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfver deras olyckliga äktenskap kanske sin del i hennes död?
Na, det kom i så fall öfver Adolfs hufvud. All skuld var
hans.

Hon förstod sig ej själf. Allt »hans» var ju dödt för
henne. Det var ju godt att gumman fått ro. — Men det
brände som eld i hennes ådror; hon måste upp, det var som
om man velat kväfva henne.

Julias syster hade dött för ett år sedan. Då hade hon
gråtit ut i hans famn och han hade varit mera kärleksfull än
på länge och alltid hemma ... Och nu ... nu led han och
de hade inte ett ord för hvarandra ...

Nej, naturligtvis inte.

Men i morgonrock och tofflor stod hon ögonblicket
därefter vid hans dörr.

Inte en suck, inte ett ljud.

Tänk om han rest dit midt i natten och lämnat flickan,
som kunde falla ned och slå sig fördärfvad eller bli förskräckt
när hon fann sig ensam?

Med sådana orimliga förevändningar tvang hon sig att
sakta skjuta upp dörren.

Han satt vid skrifbordet med hufvudet lutadt mot
händerna och blickade oafvändt på de öppna bladen i ett album.
Hon kände, hvilkas bilderna voro på de bladen: gamla-fruns
och unga-fruns, moderns och hennes, de båda, som han på
en gång förlorat.

Hvad han såg gammal ut! Det grå håret vid tinningarna
framträdde skarpt vid lampskenet, pannan var fårad och hela
hållningen så hjälplös och hopfallen.

Han hade ej hört när dörren sköts upp.

Hon greps af ångest, och det kändes som om hennes
strupe våldsamt sammansnörts.

Så droppade stora, klara tårar ned utför de magra
kinderna på albumets blad och han mumlade: »Ensam, ensam ...»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/3/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free