Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
Men det här bryr vi oss inte om att berätta för de
andra.
När jag hunnit till Gustav Adolfs torg, vaknade
hos mig en brinnande lust att förverkliga den
utkastade tanken och gå på operan. Och det gjorde
jag. Fick en sjuttiofemöres plats på tredje raden,
där jag platt intet såg mer än några blusliv och
nackkammar och inte ens dem, ty jag satt med
slutna ögon och lyssnade till Lohengrin. Musiken
verkade som coldcream på min själ, den blev len
på ytan. Men innerst bodde som alltid den dova
oron, den smärtsamma förnimmelsen av något
oundvikligt, som nalkas.
Det var bistert kallt, då jag vandrade hem genom
de halvtömda gatorna. Blåsten kom från
Upplandsslätterna och sopade genom Norrtullsgatan och
Drottninggatan som en kvast nedför en köksbacke
med en hel sky av snö framför sig. Och för mig att
trave uppför Kungsbacken var som om ett av
stoftkornen skulle vilja resa sig upp och marschera
in genom köksdörren igen. Det var en sådan kväll,
då herrarna, som möter en, inte ens gitter räkna
ut ens figur, och då även de bästa av oss
omedvetet måste längta efter en bil och en älskare.
Emedan jag icke är av de bästa, gjorde jag det
medvetet.
Och det betänkliga var, att jag sade mig själv:
det är det enklaste i världen för dig att skaffa
bägge delarna.
Bara–—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
