Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drömpannkaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men kan man tänka sig, att när de hade hunnit så långt,
så frågade mormor om det skulle läggas flott i
pannkakspannan!
Med detsamma hon sa detta, slängde prästdottern skeden,
kastade sig på en stol och började storskratta, och lilljänta
behöll skeden i sin hand, men hon fick ett sådant anfall av
skratt, att hon inte orkade stå, utan måste lägga sig på golvet
och skratta.
Mormor drog lite på munnen, hon med. Hon hade kanske
inte behövt försäga sig, men hon kom ihåg av gammalt, att
om det inte hände någon liten olycka, när man lagade
drömpannkaka, så var det inte något roligt med alltsammans.
Och hon tyckte om att se, att prästdottern kom bort från
alla sina bekymmer och fick skratta lite.
När de äntligen hade skrattat ut, ämnade de börja på nytt,
för nu dugde ingenting av det, som de hade ställt i ordning,
utan de måste göra om alltihop från början.
Men det var inte så lätt, när de väl var i skrattagena.
Först öste de tre skedar vatten i fatet.
Längre kom de inte, förrän de brast i skratt igen. Det
var prästdottern, som var värst. Det var inte alls så farligt
med lilljänta som med henne.
Men nog var det fulla fem minuter, som de var redlösa
av skratt.
Sen sa prästdottern till de andra, att de fick lov att vara
ordentliga, för annars blev inte drömpannkakan färdig före
högsta natten.
— Nog tror jag, att det ska gå för oss, sa mormor, om
bara du själv kan hålla dig allvarsam.
Först slog de i vatten och sedan i mjöl och sedan i salt,
och därpå rörde de ihop allt detta till en gröt. Och alla tre
höll de i sleven, medan de rörde, och ingen av dem skrattade,
ingen av dem talade, ingen av dem spillde den minsta smula
på golvet.
När de hade rört till pannkakan, la de den i stekpannan.
Och drömpannkakan såg inte smakligare ut än sådan röra,
som man ger höns och grisar. Men därtill kom, att den var
alldeles styv och hård och glittrade av det myckna saltet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
