Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bruddansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bondkvinnorna i socknen satt på ömse sidor om henne, och
de var moltysta. De visste då, att när man sitter och väntar
på något så högtidligt som en brudvigsel, är det inte
passande att prata.
Hon kände, att de två röda fläckarna brann på kinderna.
Tänk, att alla hade vänt sig till henne! Prästen hade blivit
lämnad i fred för frågor. Trodde de, att han inte mer hade
något att säga till om?
Ulla Moreus, klockarns hustru, visade sig i dörrn. Hon
kom fram och hälsade. Nu skulle det bli nya frågor. Hon
var ju en av Maja Lisas bästa vänner. Men hon tycktes inte
ha Maja Lisa i tankarna. Hon och hennes svärmor var
där och klädde bruden. De var färdiga nu, men de hade
undrat — — — Ja, det skulle vara så lugnt för dem, om
fru Raklitz hade velat komma upp på kvisten och se efter
om brudklädseln var riktig.
Prästfrun visste, att ingen i Värmland hade bättre reda
på hur en bondbrud skulle vara klädd än Ulla Moreus och
hennes svärmor. Men det var artigt, att de ville höra hennes
omdöme.
Hon gick med till kammarn, där bruden stod färdigklädd
och väntade, att brudföljet skulle komma och hämta henne.
Här tänkte de bara på blommor och grannlåt. Det var en
riktig lättnad att få svara på frågor om den guldkedjan
satt rätt, om de borde hänga fler pärlband på bruden eller
om det var vacker fason på den höga kronan av papp, som
Ulla Moreus hade suttit uppe hela natten för att klä med
rött och grönt siden och guldpapper. De hade trott i det
längsta, att de skulle kunna behålla den gamla kronan, men
sent i går afton hade Ulla suttit och tänkt på att detta var
det största bröllop, som skulle firas i vinter, och så hade
hon klippt till en ny stomme och klätt över.
Prästfrun berömde både den och allt annat.
Men gamla mor Moreus hade något bekymrat över sig
i alla fall, och om en stund anförtrodde hon prästfrun vad
det var, som ängslade henne.
Det var ju så roligt, att syster Raklitz var nöjd med
brudklädseln, men själv tyckte hon, att alltihop var misslyckat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
