Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppväxtåren och den första lärotiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
rade. Han åhörde nu sin faders berättelser och förevisningar med
spänd uppmärksamhet, och intrycket var så djupt, att fadern efter
den dagen »ej fick någon ro för Pilten, som stadigt frågade namn
på växterna långt mera än Fadern kunde svara»; men då han glömde
många namn, som han fått lära, och en gång såg att han därigenom
tröttade sin fader, började han att med hela sin håg försöka inlära
namnen bättre, för »att han aldrig skulle gå miste om sitt
angenämaste».
Under de närmast följande åren finna vi gossen på egen hand
sköta en liten trädgård,1 som han fatt af fadern »med ett stånd af
allt det, som fants i den större Trägården»; vi finna vidare, att han
utsträcker sina örtstudier till den kringliggande trakten; att han under
färderna till och från läroverksstaden Växjö noga uppmärksammar
floran, så långt den kommer inom synhåll, och under skoltiden allt
ifrån sitt 8:e år ifrigt begagnar sina lediga stunder till arbete med
växter och andra naturföremål, samt att han efter uppflyttningen till
gymnasiet börjar studera sitt älsklingsämne i böcker, »dem han» (vid
17 års ålder) »dag och natt läste, att han dem kunde på sina fingrar,
såsom Arvidh Månssons Rydaholm Örta-Book, Tillandz’s Flora
Abo-énsis,2 Palmbergs Serta Florea Suecana, Bromelii Chloris Gothica och
Rudbeckii8 Hortus Upsaliensis...» Hos två af sina lärare, skolans
rektor mag:r Dan. Lannerus och gymnasielektorn d:r Joh. Rothman,
mötte hans utpräglade anlag uppmuntran och understöd; i deras
trädgårdar fick han utvidga sin växtkännedom, och under det sista
år, han tillbragte i Växjö (1726—27), fick han enskild undervisning
af Rothman, dels i fysiologi, dels i Tourneforts växtsystem efter
Valentinis »Historia plantarum», hvars planscher han fick afrita.4
Om sitt botaniska studium under dessa ynglingaår har Linné längre
fram i lifvet antecknat, att »hans böcker och lärmästare icke svarade
emot hans håg».6
De ferier, som Linné före sin afgång till Lunds universitet
tillbragte i fádernehemmet, sommaren 1727, använde han till att
»rangera alla växter, som växte i Stenbrohult». Af ett yttrande i hans
själfbiografiska anteckningar för detta år finner man, att hans
botaniska studier i naturen gingo utöfver gränserna för den litteratur,
1 Egenh. ant. sid. 103.
* Härmed menas Catalogus plantarum prope Aboam observatorum, 1673.
8 Olof Rudbeck d. ä.
4 Härmed torde menas C. B. Valentini’s Tournefortius contractus, 1715, fol.,
48 sidor och 4 taflor.
6 Egenh. ant., sid. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
