Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Uppväxtåren och den första lärotiden
- De första ungdomsskrifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som var honom tillgänglig. Han påträffade nämligen »många, som
gjorde honom nog bryderi», och såsom exempel anför han 15 växter.1
Hvad några af dessa beträffar, t ex. Stratiotes aloides, Coraus suecica,
Trientalis europæa, Alchemilla aphanes, Elatine hydropiper, Littorella
(»Plantago»), Isoetes (här uppräknade under nu gängse namn), är det
ursäktligt, att Linné, äfven om han ägt de arbeten, hvari de
omnämndes, ej kunde med säkerhet identifiera dem, ty de beskrifhingar,
hvarunder de uppträda i den tidigare litteraturen, gifva ingen säker
hållpunkt för igenkännandet, om afbildning saknas. (Man jämföre t
ex. synonymerna till Coraus, Stratiotes och Trientalis i Linnés Flora
Suecica.) De flesta af de ifrågavarande, men ej alla, finner man
emellertid bestämda och uppräknade redan i Linnés Catalogus
plantarum rariorum 1728 (efter en termins vistelse i Uppsala) och i Spotta
botanica 1729, Isoetes dock först i Flora Suecica 1745 (»Marsilea»)
och i Skånska resan 1749 (»Isoétes»).
De första ungdomsskrifterna.
De nu nämnda uppsatserna Catalogus plantarum rariorum och
Spolia botanica? äro Linnés första lärospån i botaniskt författarskap.
Detta förlänar dem ett särskildt intresse, men vid ett närmare studium
af dessa ungdomsförsök, som endast göra anspråk på att vara
växt-förteckningar, måste man tillerkänna dem ett stort värde, ej blott för
de upplysningar, de gifva oss om Linnés förhållande till svenska
floran och hans arbetssätt såsom florist redan vid denna period af
sitt lif, utan äfven för vissa utan tveksamhet gjorda förbättringar i
den då gängse botaniska beteckningen. Det synes råda en
motsägelse mellan å ena sidan Linnés egna meddelanden, att han ständigt
hade sin uppmärksamhet riktad på växtligheten och med största flit
botaniserade, hvart han kom,8 och å andra sidan den åsikten, att
1 Egenh. ant. sid. 9.
• Carl von Linnés Ungdomsskrifter, I, 1888.
* Så säger han i Egenh. anteckn., utg. 182), sid. 103, angående sina
exkursioner kring Lund: »Men förrän ett åhr war förbi, hade han mast alla örter, som
funnos kring Lund i Trägårdar och wilt wåxande, . . . inlagde uti ett eget
Her-bario», och angående sina senare resor säger han därsammastädes sid. 221: t Alt
ifrån min barndom har jag samlat de i Sverige wilda växter och äfven alla jag
funnit i svenska trädgårdar . . . Alla de Lappska uppletade jag med otrolig flit .. .
På mina resor genom Dannemark, Tyskland, Holland, England och Frankrike
sparade jag ingen möda att botanicera.» — Ett bcstämdt och mycket talande exempel
på hvad Linné kunde åstadkomma under en exkursion, är hans besök på holmen
Kofsan i Mälaren den 23 juni 1731, och dess resultat, ett manuskript med titeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linnebotan/0008.html
