Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Systema naturæ: Regnum vegetabile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
fullt, såsom en lätt, säker och tillräcklig, anslående och praktisk
metod att inom ett mindre florområde ordna växtsläktena, och det
återkommer därför ofta i de floristiska handböckerna. Till och med en
förändring, som Linnés son, Carl von Linné d. y., vidtog genom att
indraga 23*.e klassen, har en senare tid ansett obefogad, och
sexualsystemet får numera i allmänhet behålla sin ursprungliga form från
den i:a upplagan af Systema naturæ.1
Systema naturæ har utgifvits i flera upplagor än något annat
af Linnés verk. I de nya upplagorna gjordes ändringar och tillägg,
och inom kort utgör den botaniska delen en ansenlig volym; arbetet
far planscher i koppartryck, släktena erhålla korta diagnoser, och
från och med io:e upplagan uppräknas äfven arter under hvarje
släkte. Den botaniska delens I3:e upplaga, kallad »Systema
Vege-tabilium» (1774), uppgår till 850 sidor.2
Att närmare söka följa de förändringar, som Linné låtit sitt
»Regnum vegetabile» undergå i dessa många upplagor, skulle blifva
alltför vidlyftigt. Det må vara nog att framhålla Linnés
beredvillighet och sorgfállighet att ändra och tillägga, då han af sig själf eller
genom andra blifvit uppmärksam på behofvet däraf. Detta var hos
honom en grundsats; han ansåg det t. o. m. såsom en förmån att
kunna få förbättra ett fel i sina skrifter, »ty efter döden kan man intet
förbättra». I ett manuskript från 1730 har han citerat Ciceros ord:
»Det är mänskligt att fela, men endast en dåre framhärdar i sina
fel».8 Man skall finna, att Linné ej yttrat dessa ord förgäfves, om
man gör sig besvär att följa de förändringar, som den systematiska
anordningen af släktena undergått redan i 2:a upplagan af Systema
naturæ (1740). En af de sista men också mest framträdande
ändringarna rör själfva begreppet »växt». I alla upplagorna låter han
växterna skilja sig från djuren genom frånvaron af »sensation»
(förnimmande), ända till I2:e upplagan (1767), där växternas åtskillnad
från djuren uttryckes sålunda: »absque motu voluntario», »de sakna
1 Linné d. y. har i Supplementum plantarum, 1781, låtit de förut kända
släktena af Polygamia stå kvar där, men fört öfriga poiygamister till andra klasser.
•Linne utgaf själf 5 upplagor, af hvilka den sista, kallad ed. 12, utkom 1766
—68, och den botaniska delens ed. 13 utgafs af hans lärjunge, professor J. A.
Mur-ray i Göttingen. Men inberäknadt de talrika omtrycken, översättningarna och
sammandragen stiger antalet editioner under Linnés lifstid till nära 20, hvartill kommer
ett föga mindre antal efter hans död. Den första upplagan utgafs i stor folio,
hvaraf »Regnum vegetabile» blott upptager 5 foliosidor; alla de följande äro
böcker i oktavformat.
* »Cujusvis hominis est errare, nullius nisi insipientis in errore perseverare».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
