Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtlifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IQ9
sid. 15) nedböjd pistill, från hvars märke en klar droppe vid
middagstiden utsipprar, så stor, att man skulle kunna tro, att den snart
måste falla. Men så småningom, inemot kl. 3 eller 4, suges denna
droppe tillbaka i stiftet och försvinner, till dess den dagen därpå
åter visar sig vid 10-tiden och uppnår sitt maximum vid middag,
och efter middag flyter den åter sakta och omärkligt tillbaka till sin
källa. Men om man skakar anthererna öfver märket, så att pollenet
faller i denna droppe, då skall man få se, att den klara vätskan snart
grumlas och gulnar, och att slutligen små rännilar eller mörkare
strimmor gå från märket till fröämnena.1 Sedan nu droppen
försvunnit, ses pollenkornen klibba fast vid märket, men oregelmässiga
till formen och ej af sin vanliga gestalt. Ingen kan därför tro, att
såsom Moriland försäkrat pollenet intränger i märket, nedfaller
genom stiftet och intränger i de små fröämnena. Det allra tydligaste
exemplet på detta förhållande lämnar hvilken Mirabilis-zxt som helst,
ty dess pollen är så stort, att kornen nästan äro tjockare än stiftet
och därför fastna på märket, där de uttömmas och utsugas. På
aftonen i augusti månad (år 1759?) skar jag bort alla ståndare i 3
blommor af Mirabilis langiflora (och samtidigt förstörde jag de
öf-riga blommorna); de 3 blommorna beströdde jag med pollen från
Mir, jalappa: fruktämnena uppsvällde, men mognade icke. En
annan afton upprepade jag experimentet, men pollinerade med
stån-darknappar af samma art (»irrorabam antheris ejusdem speciei»), och
alla fröna mognade».
— »Ingen fysiolog har förmått a priori fastslå nödvändigheten
af äggets befruktning hos djur genom genitura mascula; men försök
(^experiencia») ställer den utom allt tvifvel. A posteriore skola vi
således äfven hos växterna helst döma om denna inverkan»
(Disqui-sitio, 1759, sid. 17; se äfven Amoen. acad. 10, 1790).2
— »Nicotia?ta fruticosa växte i en kruka och bar blommor och
frukt i riklig mängd. Jag tog bort anthererna från en blomma, in
nan de öppnat sig, och afskar alla öfriga blommor. Den kvarsittande
- blommans fruktämne ansvällde ej och gaf ingen frukt» (Disquisitio,
sid. 22). — »Asphodelus fistulosus, som växte i kruka, ställde jag
afsides i ett hörn af trädgården, och i en blomma, som samma dag ut-
1 »Det kan således knapt vara något tvifvel om att Linné sett
pollenrostel-lerne och den ledande cellväfven, hvilka vanligen antagas först på 1820-talet
blif-vit upptäckte»; J. G. Agardh, Om Linnés betydelse i botanikens historia, 1878
sid. 30. Se äfven Amoen. acad., 10, sid. 113, noten!
* De experiment af Linné, som på de följande sidorna omtalas, äro af
honom anställda i Uppsala senast år 1759.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
