Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skap genom rätt många nya arter och äfven utbryter eller nyskapar
några nya släkten, så ar dock hans system, såsom af ofvanstående
framgår, i flera afseenden underlägset Linné’s trots dettas brister.
År 1788, alltså tio år efter LiNNÉ’s död, och 22 år efter tolfte
upplagan af hans »Systema Natura:» utgaf J. F. Gmelin ett slags
trettonde upplaga af samma verk. Under mellantiden hade en liflig
deskriptiv verksamhet ägt rum, utan tvifvel framkallad af LlNNÉ’s
systematiska metod. Därför kunde Gmelin anföra en högst
betydligt ökad mängd af arter, släktena hade dock ej ökats med mera än
7 och den systematiska ordningen hade ej ändrats förutom det, att
Rhinoceros från »Belluce» flyttats till *Bruta», hvilket ju ingalunda
innebar någon förbättring.
Emellertid var det ingalunda alla deskriptiva zoologer, som
följde Linné’s system. Somliga likt Buffon ansågo systematisk
ordning onödig, andra såsom ZlMMERMANN och Pennant voro mera
böjda för att återvända till Ray’s indelning af däggdjuren. Af dessa
torde den sistnämnde vara af intresse att lära känna något närmare,
emedan han utöfvade en saklig kritik1 af LlNNÉ och på samma gång,
som han beundrade Linné och erkände dennes förtjänster, framlade
han ock de skäl, som tvungo honom att afvika från Linné*s åskådning.
Det första, som bjuder Pennant emot med afseende pä Linné’s
systematiska indelning af däggdjuren, är, att densamma ändrades af
författaren själf flera gånger. Men PENNANT medgifver å andra sidan,
att dessa ändringar må ha orsakats dels af de oupphörliga
upptäckterna inom zoologien dels af Linné’S »sincere intention of giving
his Systems additional improvements».
Detta är dock icke det enda skälet, säger PENNANT, hvarför
han ej kan acceptera LlXNÉ’s systematiska anordning af Mammalia.
Den första ordningen Primates förkastar han »because my vanity
will not suffer me to rank mankind with Apes, Monkies, Maucaucos
and Bats, the companions Linn^eus has allotted us even in his last
System». Detta är ju intet vetenskapligt skäl och faller själfdödt
till marken vid en vetenskaplig bevisföring. Icke dess förty ha många
tänkt som Pennant, ehuru fa ha så öppenhjärtligt som han sagt
ifrån, att hufvudskälet för isärställandet af människor och apor i den
zoologiska systematiken är den mänskliga fåfängan. Med mera rätt
opponerar PENNANT mot, att i ordningen Bruta införas ej blott
sen-gångare, myrslokar och bältor, utan äfven såväl elefanter som
siren-djur och hvalrossar. Men orsaken, hvarför PENNANT opponerar sig
1 Pi:\nan*t: History of Quadrupeds. London 1781.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
