Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kålfrö. Trägårdsmästaren utsatte åtskilliga kålstockar til frö på
samma säng med den gemene kåhlen: all kåhlen blommade på en
gång, stoftet fördes af wädret från den ena kålen til then andra,
fröet blef moget och såldes dyrt. Men the, som köpte fröet, fingo
deraf gemen blåkål. Trägårdsmästaren blef stämd, som fastän han
på ed och samwete betygade, at han sielf samlat med egen hand
fröet af samma slags kål, måste dock plikta som en
bedragare. Härutaf ser man, at en jurist och domare bör weta något
mer än lagboken, ty hade han förstådt thenna delen af
naturkunnigheten, då hade aldrig den stackars trägårdsmästaren
blif-wit så oskyldigt dömd. Häraf lärer ock hwar och en, som wil
sättia hwit hufwudkåhl til frö, at han icke har sämbre kål när
in-til at fröas, at om miölet föres af et sämbre på et bättre blom
meslag, blifwer thet altid en blandning.
6. Det är ock på många ställen brukeligit at plantera
asp-träd wid gårdar til lundar och alléer, efter aspen med sine
dal-rande löf rör och ränsar luften. En del af aspträn äro allenast
hanblomster och således bära aldrig någon frukt; en del deremot
hafwa honblomster och frö. Hwarföre, när man wil plantera
sådana trän, bör man utwälja endast hannar, tå man säkert
und-vviker at aspen ej sår sig och giör hela trackten omkring
busk-aktig. Likaledes är beskaffat med wide och pihl, så at när man
wil plantera thesse trän wid landswägen eller annorstädes, böra
allenast tagas hannar, som hafwa skiöna blommor och ej så sig.
Åfwen och der man wil plantera wide för bijens skul, böra
hannar allenast sättas.
7. Somliga eenträd äro endast hannar, som miöla sig och
ryka, men honorna ryka aldrig, utan få bär, som aldrig finnas på
hannarne. Om regnwäder infaller den tiden enen ryker, så
förhindras miölet at flyga på honblomstren; hwarföre det året blifwa
så få enbärskartar. Och således ser man orsaken dertil, at ej alla
år blifwa lika monga enbär.
8. Gallhumbla kallas den, som bär endast hanblomster och
får inga humbleknoppar, deremot den rätta humblan har inga
gallblomster. Humblen kan wäl bära frukt utan hannar, ty des
så kallade frukt är allenast blomhylster (calices), men kan dock
ej så sig. Om en han står i humblegården, sår humblen sig
mycket; deraf upwäxa sedan åtskilliga stånd, och efter någre åhr
synes mycken gallhumble i humblegården. Det är ock wisst, at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
