Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
(§ 34) tillagt, nemligen en utredning
af bokstäfverna? användning såsom
räknetecken, med uppgift tillika om
stigma, koppa och sampi. En
ofullständighet är det dock i hr C:s gr.,
att der icke upptagas räkneorden från
15 till och med 19, från 50 t. o. m.
90, fr. 600 t. o. m. 900 samt från
5000 t. o. m. 9000; hvartill orsaken
naturligtvis är den, att hr C.
förutsatt, det nybörjaren utan något
vidare (eller egentligen genom hr C:s
"och så vidare") skall strax på fri
hand kunna bilda de bortlemnade
nu-meralia i analogi med de upptagna.
Någon omöjlighet torde det icke
heller vara för honom (nybörjaren) att
så gå tillväga. Men emellertid har
förf. genom denna njugghet inbespart
ganska litet tryck, hvaremot han
förorsakat nybörjaren ett bråk med
besagda räkneord, hvilket för denne
kanske ofta medför osäkerhet och
slarf.
Verbläran i hr C:s gramm. anse vi
i det hela vara ganska tydligt
framställd. Härvid bör observeras, att hr
C., som till paradigm icke begagnar
vvjrcw, utan efter Kühner ßovÄtvw,
dock icke, i likhet med den senare,
upptager optativus såsom hörande till
imperfektum och plusqvamperfektum,
utan hänför denna modus (såsom L.)
till presens och perfektum.
Derjemte följer hr C. den vanliga
ordningen af genera verbi: aetivum,
pas-sivum och medium, då deremot
Kühner låter medium föregå passivurn.
En anmärkningsvärd ofullständighet
vidlåder dock hr C:s konjugations-
tabeTler derigenom, att i dem icke
förekommer något enda paradigm för
verba impura, hvarken muta eller
li-qvida, utom blott för "secunda-aj at"
af verburn cpcttrw.
Ofvanföre har redan blifvit nämndt,
att den i hr Cannelins grammatik
intagna förteckningen på oregelbundna
verber (§ 55) är ordagrannt öfversatt
från Langes språklära. Besagda
"lu-ettelo", hvars ändamålsenlighet,
såsom i förordet uppgifves, blifvit
erkänd af de flesta grekiska
språklärare vid landets undervisningsverk, hvi],
kas granskning hr C:s arbete varit
undersläldt, har dock en svår
antagonist i en man, som tvifvelsutan
bort hafva ett ord med i laget, —
hr Cannelin sjelf. I bokens företal
yttrar nemligen förf. alt nämnda
förteckning efter hans egen åsigt "ei ole
kaikin puolin sopiva." Såsom dess
hufvudfel framhåller han icke utan
skäl den onödiga vidlyftighel,
hvarmed densamma är behäftad,
allden-slund deri blifvit, inmängda "asioita,
jotka kuuluvat sanakirjaan, mutta ei
kieli-oppiin." Förf. hade derföre
allaredan skrifvit en annan, mycket
kortare "luetlelo"; men då bemälda
granskare förklarat Langes omständliga
förteckning för bättre och tjenligare,
hade hr C. funnit det rådligast att
foga sig efter desse herrars judicium ;
hvarföre han i sitt opus inrymde L:s
förteckning med all dess "joufava
la-veus." Vi hafva icke haft äran se
hr C:s sammandragna uppgift på de
»•reguliera verberna, men vi anse, alt,
om hans förkortning bestod deri, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
