Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kunna vi veta något om Gud? Af C. P. Wikner. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
kunskap om en sak, så vet jag- icke heller om den
saken det minsta. Men deraf att allt vetande är
kunskap följer ännu icke, att all kunskap också är
vetande. Det kan ju hända att det fordras mer för att
veta en sak än för att om densamma hafva kunskap. Så
är det ock verkligen. Den kunskap, som kallas vetande,
är af en särskild art.
Vi välja ett exempel. Geometrien lärer oss,
att tvenne sidor i en triangel alltid äro
tillsammantagne större än den tredje. En gosse,
som läser denna sats och inpräglar den i sitt minne,
har onekligen kunskap om det an-gifna förhållandet
mellan triangelns trenne sidor och skall på en derom
gjord fråga utan tvifvel kunna gifva ett riktigt svar.
Men egentligt vetande är denna hans kunskap icke.
Ty om man till gossen, som gifvit det
nämnda svaret, skulle ställa följande fråga: vet
du också, att två sidor i en triangel alltid
tillsammantagne äro större än den tredje, så skall
han på denna fråga icke kunna svara ett obetingadt
ja, förrän han fått tänka efter, att han
också är riktigt viss på sin sak. Visshet
åter kan han aldrig äga förr, än alla skäl till
tvifvel på den ifrågavarande saken äro undanröjda.
Gossen skall derföre nödvändigt tänka så här:
månne det finnes något skäl att betvifla, att
två sidor i en triangel tillsammantagne äro större
än den tredje? Dervid skall han sannolikt
först lita på deras auktoritet som först sagt honom
detta eller på bokens auktoritet, om han läst det i
en bok. Men så väl boken som sagesmannen
hafva tilläfventyrs kunnat misstaga sig, eller,
om de icke misstagit sig, kanske velat narra honom.
För att härorn få visshet måste han då först skaffa
sig visshet om deras förmåga och sanningskärlek,
som varit hans sagesman. Men denna visshet
kan han hvarken få af dem, emedan de ju alltid
kunde narra honom, ej heller af andra, emedan
han då i sin ordning kunde tvifla på dessas utsago.
Genom auktoritet vinner han derföre ingen
fullständig visshet. Skäl till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
