- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1865 /
192

(1865) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk Häfdateckning, af -ll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

192

på att lemna oss nya resultater af själfständig
forskning, m e ri Sveriges sköna literatur skall
med stolthet lägga denna till de öfriga sina
prydnader, den af Svenska Akademiens sekreterare
emottagit. Äreminnets egentliga innehåll är en
framställning af Frihetstidens första partiskiften
och en bjert teckning af dess förvillelser, allt
så grupperadt, att det kunnat tjena till en lämplig
bakgrund för Carl Gustaf Tessins bild. Visserligen
skulle någon kunna invända, att Tessins verkliga
personlighet dock är bra litet framstående i täflan;
möjligen kunde någon undra, om det är af undseende
eller af något annat skäl, som förf. underlåtit att
teckna Tessins egentliga diplomatiska verksamhet, och
hvarföre han så behändigt förbigått de fula drag af
densamma, som vi dock alla känna från beskickningen
i Paris 1739 och 1740; ja, man kan kanske få höra
det påståendet, att bildens största förtjenst ligger
i de vältalighetens smakfulla draperier, hvarmed
förf. vetat omhölja densamma. Men hvarföre dessa
anmärkningar? Måhända har minnestalaren här velat
visa oss hela Tessins väsen blott genom sitt sätt
att teckna honom. Just sådan är bilden, som mannen
var. Geijer säger på ett ställe*): "Svårligen torde
någon i konsten att med en diplomatisk min göra ett
lappri vigtigt hafva öfverträffat den nu på en tid så
mycket upphöjde Carl Gustaf Tessin." Sådan var han;
orden fingo dölja, hvad som brast i sak. Man hör
fraset af de vackra fraserna, men af handlingarnas
odödliga bevisning ser man ej mycket, och det man
ser, vittnar ej sällan om allt annat än en man. Hans
verksamma lif synes oss vara en vältalighetens lek,
och hans senare år en enda ömklig suck.

Finare skulle icke Tessin sjelf hafva vetat att
dölja sin skröplighet, än författtaren det gjort
vid framställningen af hans bild. Men vid detta
sträfvande att låta dagrarna falla öfver Tessin,
synes oss den vördade författaren, isynnerhet vid
den mörka teckningen af hans motståndare och deras
tid, hafva kommit i strid med historisk sanning och
rättvisa. Genom ett märkvärdigt konstgrepp skjuter
han undan den egentliga betydelsen af Frihetstidens
framträdande och vill komma oss att tro, att detta
statsskick framgått ur en liten högaristokratisk ligas
parti-intriger. Häremot ville vi skarpt framhålla
en helt annan synpunkt för uppfattningen af denna
egendomliga företeelse: den är till sin väsendtliga
karakter en reaktion, och endast så fattad tyckes
den oss rättvisligen kunna bedömas. Vi veta, huru
1600-talets store icke voro främmande för republikens
idé; för mången hägrade i fjerran Venetiens statsskick
och konungaväldets fall för aristokratiens makt. Carl
den XI visste att qväsa sådant stormod. Men när nu
enväldet, som krossat aristokratien och förlänat
de ofrälse klasserna en högre betydelse, åter i sin
ordning gifvit Sveriges folk så bittra erfarenheter
att smaka, då träder ånyo med ökad styrka, och äfven
från andra håll, aristokratiens gamla tanke fram. Hvad
som under Carl XI:s

*) I "Ett och annat" etc. Sami. Skr. IV. p. 83. n.
10.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid65/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free