Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Slafveriet, af J. Hellstenius. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
intet ringa inflytande på Englands politik under
närmast följande tiden.
Det kunde dock ej gerna undvikas, att ju tid efter
annan dofva rykten om slafhandelns gräsligheter
spridde sig och i samband dermed den fråga bragtes
å bane, huru man skulle kunna åstadkomma dess
upphäfvande. Det adertonde århundradets nya läror
måste naturligtvis äfven på denna fråga utöfva ett
stort inflytande, och snart hör man ungefär samtidigt
från flere af Europas länder varma ord uttalas till
den förtryckta negerracens försvar. I England och
dess kolonier hade Quäkarne redan länge inom sin
krets verkat i detta syfte, innan ungefärligen vid
århundradets midt den rörelse började, som var
bestämd att mot dess slut rensa bort de gröfsta
missbruken. Skalder, prester och philosopher började
ur olika synpunkter behandla frågan; Adam Smith
ådagalade, huru dyrt slaf-arbete var; och år 1772
afgafs på gifven anledning det bekanta utlåtandet, att
"så snart en slaf satt foten på Engelskt område, är
han fri." Ar 1785 uppställde styrelsen för högskolan
i Cambridge såsom prisämne frågan om slaf-veriets
rättmätighet; prisvinnaren var Thomas Clarkson,
hvars namn alltsedan är oskiljaktigt förenadt med
arbetet för slafveriets afskaffande. Clarkson
manades ej af sjelfva ämnets art att uppträda
såsom täflande, utan hade egentligen endast för
afsigt att genom eröfrandet af ett ytterligare
pris bevara sitt vid högskolan redan förvärfvade
anseende. Okunnig om sina föregångares arbeten,
var han i nästan fullkomlig afsaknad af källor,
till dess en tillfällighet gjorde honom bekant med
Benezefs beskrifning öfver Guinea. Snart grep honom
dock hans ämne oemotståndligt, slaffrågan kom hvarken
dag eller natt ur hans tankar, den ursprungligen
på latin författade prisskriften öfversattes och
omarbetades, och följande år lofvade han högtidligen
att egna sitt hela lif åt denna sak, och det löftet
höll han troget. Nu började snart de dittills
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
