- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1865 /
360

(1865) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvinnans rättsliga ställning enligt forn-Romersk och Germanisk rätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

360

termål fick en utstyrsel, så hafva åter de döttrar,
som ej erhållit sådan, en företrädesrätt framför sina
systrar, som gift sig.

Enkas rätt till qvarlåtenskap efter mannen är
efter de Germaniska rättslärornas månggestaltade
äktenskapliga egendomsrätt mycket komplicerad och
mångfaldig. Den har likväl, under hvad namn och
form den än må uppträda, företrädesvis karakteren
af en enkeförsörjning, d. v. s. en nyttjanderätt
under enkeståndet, om också det juridiska institut,
som fullkomligast motsvarade detta ändamål, först
småningom utbildade sig.

Slutligen måste äfven uppmärksamheten fästas på
ett för den Germaniska rätten egendomligt institut,
som i flere afseenden haft inflytande på qvinnornas
rättsliga ställning, och för hvilken i Romerska
rätten ingen analogi finnes. Efter Germanisk rätt hade
hvarje fri ett "Wehr-geld", det är en summa, som måste
betalas för honom, om han dräptes. Detta Wehrgeld blef
småningom normen för alla andra bötesbestämmelser,
i det att vid alla förbrytelser antingen quoter eller
multiplar af det enkla Wehrgeld måste erläggas. Då
Wehrgeld rättade sig efter stånd, så äro tillika
Wehrgeldssatserna de tydligaste kännetecknen på
ståndsfördelningen och den säkraste måttstocken på
personens rättsliga ställning. Nu uppstår för oss
den frågan: huru botes för förbrytelser mot qvinnor,
huru förhåller sig qvinnornas Wehrgeld till männens
af lika stånd? I detta afseende äro de Germaniska
lagarne alldeles icke i samklang med hvarandra,
utan utgå från olika synpunkter. I somliga lagar
hafva qvinnor och män lika Wehrgeld. Andra åter
bestämma för qvinnorna högre Wehrgeld, och dubbel
bot betalas för dem. I Bairarnes lag, der detta eger
rum, angifves såsom grund derför, att qvinnan ej
kan försvara sig med vapen. Enligt Sach-sarnes lag
har blott en jungfru dubbelt Wehrgeld, gift qvinna
deremot endast enkelt. Här framträder en ny synpunkt:
det är här jungfruligheten, på hvilken afgörande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid65/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free