Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Börjesson död. Af P. A. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Se der får jag lilla vännen skåda Allt uti den lunden
så sval.»
Det är denna strömmande rika och, låtom oss erkänna
det, på de flesta punkter, sannt dramatiska poesi,
som trots alla oegentligheter och brister gjort
Börjessons Erik XIY till vårt folks gunstling och
perlan i vår dramatiska literatur.
Af Börjessons följande dramer (»Solen sjunker)),
»Brödra-skuklen», »Erik XIV:s Son», »Ur Carl XILs
ungdom») är intet af samma betydelse som Erik
XIV. Scenerna bli fristående tafior i stora episka
rundmålningar. Felen hos Erik XIY återfinnas här i
förökad grad. Don dramatiska förmåga, som med samma
tygel beherrskar de mångfaldiga momenterna och leder
dem efter ett ändamål, saknas, ehuru spridda partier
äro utförda i stor dramatisk stil, såsom Prinsessan
Cecilias förträffliga monolog i 4:de Aktens 2:<lra
Scen af »Solen sjunker.» Ypperst tyckes oss »Solen
sjunker», obetydligast »Brödraskulden», hvilken
alldeles förlorar sig i en bred lyrik. Men man måste
bedöma hvarje poetiskt alster äfven i förhållande
till värdet af de samtida af samma art, och uti ett
hänseende stå dock Börjessons arbeten förvisso vida
öfver den massa af historisk dramatik, som på de sista
tjugu åren framkommit i Sverige, nemligen deri, att de
ega poesi, om äfven ej alltid dramatisk. Yi känna från
detta omdöme blott få undantag, men bland dessa dock
ett lysande, nemligen sista akten af Hedbergs »Dagen
gryr», samt det oändligt fina och vackra »Bröloppet
på Ulfåsa.»
Af lyrik ega vi från Börjessons hand uti de senare
åren t ve n n e samlingar.
I »No r d s t j e r n a n » af 1847 föreflnnas
tjugutvå poémev, bl’ind hvilka vi räkna »Tragikern»,
»Suckarnas hemlighet» och »Till gifvarinnan» såsom
några af hans bästa.
I samlingen »Kärlek och Poesi» finnas bland en stor,
mängd dikter af minst sagdt underordnad betydelse
äfven åtskilliga perlor af ädlaste slag. Denna
samling är i hög grad klandrad och det med rätta hvad
form en öfverhufvud angår. I allmänhet rådbråkar
författaren ofta, äfven der det genom ett penndrag
kunnat undvikas, språket och meningen genom att
utesluta prono-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
