Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk literatur: A. Geffroy: Gustaf III och Fransyska hofvet. - Boutaric: Correspondance secrète de Louis quinze. - Wilh. Tham: Gustaf III och Rikets Ständer vid 1789 års Riksdag. Af F-ll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
skörda med rätta efterverldens välsignelse,
under det dess förbannelse träffar dem som gjort
revolutionen till en nödvändighet, och Gustaf sjelf
hade ju for icke så längesedan med skäl kunnat
berömma sig af att med våld och olaglighet
hafva räddat sitt fädernesland. Sjelf trodde
han sig otvifvelaktigt behöfva göra om den
förra revolutionen och göra den grundligare; sjelf
ansåg han sig otvifvelaktigt hafva ett nytt
1772 framför sig och »fäderneslandet» var åtminstone
hans valspråk den sednare gången lika mycket som
den förra. Hade han rätt i sin tro och var han
befogad att så tillämpa sina satser om fäderneslandets
kraf? Han gaf 1772 åt Sverige en konungamakt
med temligen obestämda gränser och han prisades
ändock, ty den ansågs vara samhällets räddning.
Plan gaf 1789 en konungamakt nästan utan gränser
och han fick hat och förbittring till tack derför.
Kan han ursäktas? - Svaret beror derpå, om ställningen
var sådan som han utmålade den för sig sjelf och
för andra; om det parti, som han genom det nya
samhällsskicket störtade, verkligen var samhällets
fiende och i Rysslands tjenst, om hela den svenska
adeln förtjente samma svåra förebråelser som
Finlands adeliga krigsbefäl; om söndringen inorn
samhället var en sådan, som icke kunde botas genom
naturlig läkedom; och om den opposition, som
konungen ansåg såsom upproriskhet, verkligen
bar hela Frihetstidens oreda i sitt sköte. Kan en
sådan, utredning rned tillförlitlighet göras,
så kan det vara möjligt att i någon mön afgöra, om
det var åt fäderneslandet eller åt Gustafs egen
personliga maktlystnad som offret bragtes af
Svenska folkets politiska frihet. Hr Tham har icke
gifvit någon sådan utredning, ty hans uppgift
har allenast varit att teckna förloppet af sjelfva
riksdagen. Såvidt det som vid 1789 bröt ut
kan sägas vara förberedt under hela den senare
hälften af Gustafs regering, skulle dock för målets
fullständiga behandling fordras en lika noggrann
och opartisk utredning af riksdagens antecedentia.
Bidrag äro lemnade dertill och omdömet har i
många punkter redan fått en säkrare grundval; men
ännu står mycket af töcknet qvar öfver åren 1786,
87 och 88.
bveiiök Liter.-Tidskrift. H. IL 1867,
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
