Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norsk literatur: Norske Huldre-Eventyr og Folkesagn, af P. Chr. Asbjörnsen. - Norske Digt af Chr. Jansson. - Tre Digtkrandse af Th. Kjerulf. Af C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
ning alltid är och måste vara bättre, än när
den »broderas» ut af en oöfvad eller förvänd
fantasi. Naturalismen är visserligen ingen riktig
eller absolut berättigad esthetisk stånd-punkt,
men vid en regeneration är den en nödvändig
genomgångspunkt, ty om man vill komma fram till den
sauna skönheten, måste man alltid börja med den trogna
naturuppfattningen. Detta har åtminstone hittills
varit lag inom poesiens och konstens historiska
utveckling.
Samma egenskap af sanning och trohet, som gerna
medföljer de ämnen, hvilka hem tas direkte ur naturen
eller folkets lif, utmärker äfven en del af Jansons
»Norske Dikt». Författaren är känd i Sverige genom
några berättelser under den gemensamma titeln
»Fra Bygdom», hvilka anmäldes i fjolårets andra
häfte af denna tidskrift. Man torde erinra sig,
att förf. svärmar för det norska »Maalstroev»,
som ur folkspråkets olika dialekter vill bilda ett
nytt norskt språk i motsats mot det dansk-norska
skriftspråket, och hvars förnämsta målsmän inom
Norge äro Ivar Aasen och Vinje. På samma gång vi
fullt instämma med den förre anmälarens åsigter om
detta nya språks betydelse och nödvändighet samt om
de fordringar vid detsaminas användande, som skulle
göra det till folkets verkliga egendom, vilja vi
här tillägga, att i de nu meddelade dikterna på det
klaraste skönjes både fördelarne af och misstagen
vid användandet af ett slikt konventionellt, ej ur
naturliga rötter framsprunget språkidiom. Det visar
sig nämligen klart och tydligt, att detta språk
ej eger något berättigande, när dikternas innehåll
höjer sig öfver den kultursfer, hvilken är naturlig
för den del af folket, som begagnar bygdemålet. Ty
hvad i all verlden har detta norrska bygdemål att
göra med »Draumar fraa Italia» eller med innehållet
i åtskilliga af »Blandade Dikt» ? Deremot så länge
förf. håller sig till de ämnen, som passa för hans
form, är han oftast helgjuten och poetisk såsom
t. ex. i »Solskinsvisa», »Vesle Gut», »Gjenta sjung»,
»Ein Halling», »Fiskaren» m. fl. Genom dessa dikter
går en klang och en friskhet jemte en originalitet i
uppfattningen, som till och med stundom närmar sig
Björnsons bästa lyriska stycken. Användt på sådant
sätt eller såsom i Östgaards »En Fjeldbygd» eller i
»Ei faarleg Friing»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
