Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skönliteratur: Jul. Centervall: En Slump, Komedi. Af L. D-n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
från det »esthetiska till det ethiska». Gregory har
ej stannat vid
folkskolan eller landtbruket; nej, han har blifvit
- »fabrikant».
»Är det ej ytterst glädjande, ej sannt?»
Den, som jagar idealet, säger Gregory i sitt bref,
slutar »i bästa fall» på hospitalet, oeh härmed
har skalden från en högre ståndpunkt mäktigt
brutit stafven öfver den falska lifs-åskådningen,
öfver ungdomlighet, tro, idealitet och dylika
barnsjukdomar. Men för att en karakter som Gregorys
skulle kunna göra detta betydelsefulla språng från
att fabricera vers till att fabricera ångbåtar, och
»ge all esthetik på båten» - understödjer skalden
hans »bättring» genom ett »större» arf. Hur djup
och sann måste ej en sådan »bättring» vara. Clara
utbrister också:
»En slump, att han blef rik! Hvad rikedomen bringar
andra tankar, Den fattige i theorier vankar, Blott
uti tvungen saknad af praktik.»
Ack ja! vi idealister, vi tro endast på idéerna
derföre att vi ej hafva pengar att realisera dem
med. Hade vi pengarne, nog insåge vi, att de idéer,
för hvilka vi brunno, endast voro rök och dumheter. En
sann och djupt geriomlefvad erfarenhet uttalar
sig här!
Nu komma Gregory och skurken Dehn hem. Men man är
naturligtvis för bildad för att låtsa vidare om,
hvad Dehn gjorde i andra akten, man umgås med honom
som förut och i botten är han dock en ädel natur,
som nu friar till Eva - för Gregory! Denne får
naturligtvis en sorts ja; ty: »min kärleks d ram är
nu för evigt slut, säger Eva, och i samma andedrag:
»jag älskar ingen - ingen nu; han skall alltså vänta
ett år. En fin satir på hvad kärleken kallar evighet,
lagd i hjel-tinnans mun; - Derefter gör Dehn samma
betydelsefulla steg, som han gjorde i l:sta och 2:dra
akten - han reser.
Men Grefvinnan uttalar det betydelsefulla ordet:
»Jag vill rosa Den dram, som slutas af i lifvets
prosa.»
Sålunda upplöser sig allt naturligt i fröjd och
glädje.
Skola vi nu yttra oss om diktionen, så hafva vi redan
visat flera prof på dess genomskinliga klarhet, och
det är ju en tydlig sak, att så klart och bestämdt
tecknade karakterer måste uttala sig klart och
poetiskt.
Hvad vi särskildt vilja anmärka är de ord, hvarmed
Fru v. Lesen, blåstrumpan, afslutar dramat: »Om allt,
som timat, skrifver jag en pjes»; ty med dessa ord i
blåstrumpans mun har skalden med en djup blygsamhet
betecknat sitt arbete som hennes, som ett resultat
af blåstrumpans svaga och vridna lifs-uppfattning
och menniskokännedora, en blygsamhet, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
