- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
426

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Isländska Literaturen. R. Keyser: Nordmændenes Literatur; N. M. Petersen: Bidrag till den Oldnordiske Literaturs Historie; Sv. Grundtvig: Om Nordens gamle Literatur; G. Vigfússon: Um Tímatal i Islendinga Sögum. Af Hans Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

426

f alle dertill var naturligtvis lätt gifvet, då
åtminstone ämnet icke var isländskt. Ämnet var ofta
norskt och i Norge ville man gerna hafva en storartad
tidig historisk literatur. H vems är framställningen?

Det är kring denna fråga, sorn Grundtvigs afhandling
förnämligast rör sig och det sätt, hvarpå han
gendrifver den norska skolans, här närmast Keysers,
påstående, synes oss i huf-vudsak vara fullt riktigt.

Med rätta framhåller Keyser den genomgripande
betydelse, som Harald Hårfagers eröfringar måste haft
för hela det norska samhället. Småstaternas uppgång
i det stora riket måste hafva verkat upplifvande och
gifvit ett vaknande medvetande af hän delsernas gång
och håg för deras uppmärksammande. Det nya hofvet
var glansfullare än de förra småhofven och dess
glans återspeglades troget i skaldernas qväden. Han
anser vidare, att sägnerna grupperades i Norge samt
afrundades och sattes i förbindelse med nybörjade
chronologiska studier: »således är det visst», säger
han s. 405, »all grund för antagandet, att’ de halft
heroiska, halft historiska sägnerna om Ynglingarne
i Svithiod och Norge redan under Harald hårfagers
tid format sig till en slags saga. Med afseende på
de mer samtida tilldragelserna får man tänka sig,
att sagan bildat sig småningom». Här uttalar han
sig således med mycken försigtighet; allt har ännu
utseende af hvad det är, en hypothes. Men redan s. 407
är antagandet ett faktum: »På Harald hårfagers tid,
vid midten af det nionde århundradet, uppstod, såsom
vi redan anfört, den norska historiska sagan». Genom
resande Isländare fördes sägnerna till Island, hvars
saga under de nionde och tionde seklen barsamma prägel
som den norska. - Det är intet tvifvel underkastadt,
att Keyser öfverskattar den norska sagans d. v. s. den
i Norge utbildade sagans betydelse.

Nedskrifningens tid kom på Island kort efter 1100. Att
den inföll senare i Norge är höjdt öfver allt tvifvel,
då det uttryckligen säges af Munken Theodorich, som
skref på latin en norsk historia omkring år 1180,
att Norge ännu icke fått någon historieskrifvare
(terra, ubi nullus antiqvitatum umquam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free