- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
456

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om betydelsen af uttrycken idealism och realism inom poesi och konst. Af C. R. Nyblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

456

har den dock slagit sina egentliga rötter i den
moderna musikens hufvudstad, nemligen Wien, derifrån
dess läror utgå, förkunnade af Herbarts lärjunge,
Zirnmermann. Genom analys af musiken såsom konst har
nu denna skola kommit till ett helt annat begrepp
om, hvad form är, än den Hegelska: formen är ej,
såsom denna sagt, det yttre hos konstverket, icke
den plastiska gestalten, icke den poetiska tankens
omklädnad i ord, icke den musikaliska känslans
framklingande i toner, utan formen är en egenskap
hos gestalten, hos ordföljden, hos tongången, den
är nemligen ett sätt för dessa att framträda för
ögat eller örat. Formen är ett förhållande mellan
delarne i en plastisk, poetisk eller musikalisk
bild. Men ingenstädes är detta förhållande så klart
och fattligt framträdande som i musiken, der de olika
elementer, som bilda detta sammansatta förhållande,
inom partituret äro för ögat fullständigt skilda från
hvarandra, innan de vid utförandet framträda för örat
såsom verklig form. Men för att ett förhållande skall
uppstå, fordras minst tvenne faktorer: den ensamma
tonen gör ännu föga eller intet intryck, åtminstone
icke i och för sig, utan dess verkan beror på helt
andra orsaker, såsom t. ex. på den svängande kropp,
som frambringar den; men tvenne toner träda redan i
förhållande till hvarandra, och ett tredje uppkommer,
som hvarken är det första eller det andra, utan ett
nytt, ett intervall, en samklang, eller, om flere
toner tillkomma, ett ackord, och dermed är ju redan
början till den musikaliska formen gifven. Att denna
icke kan kallas begränsning, torde vara klart,
således passar ej den plastiska formens begrepp
för den musikaliska; deremot låter den musikaliska
formens begrepp med lätthet öfverföra sig på de andra
konsterna. Ty hvad är enligt denna bestämning form
inom den platiska gestalten? Dess lemmars förhållande
till hvarandra. Hvad är form inom det arkitektoniska
konstverket? Byggnadsdelarnes sammansättning. Hvad är
form inom- dramat? Förhållandet mellan handlingens
olika delar. Hvad är form inom en historie- eller
landskapsmålning? Figurernas sammanställning,
naturföremålens afvägning, ljus och skugga i motsats
mot hvarandra. Hvad är form i en lyrisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free