Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ny svensk dramatik: Wasa-arfvet. Historiskt skådespel af F. Hedberg. - Hertig Magnus och Sjöjungfrun. Romantisk operett af F. Hedberg. Af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
oaktadt vi så gerna ville? Äro vi så hyperkritiska
eller så blaserade? Hvem hvet, - men antagom, att
vi kunna svara nej! Ar då författarens talang så
underlägsen? Att så icke är fallet, skola vi snart
hafva det nöjet att visa. Nej, orsaken måste ligga
på ett annat håll. För vår del kunna vi ej se den i
något annat än just i det nämnda greppet, hvilket
till afsigten var godt, rnen under utförandet har
förfelats, och vi vilja i i korthet visa, hvarför det,
enligt vår åsigt, så blifvit.
Greppet var, så vidt vi förstå, lyckligt deri,
att det fann tvenne motsatta karakterer, en mild och
känslofull, men svag, samt en hård och viljestark man,
hvilka sattes med hvarandra i förbindelse; men felet
tyckes oss ligga deri, att jemnvigten dem emellan
är störd, att största intresset synes ligga på den
svages sida, så att den starke, i stället för att
vara säker på sin sändning till sitt fosterlands
räddning, fått afpruta något af sin fasta vilja,
men till ersättning visar sig stundom otillbörligt
barsk och hård. På handling och karakterer icke i
den historiska verkligheten lågo fullfärdiga i sitt
sammanhang jemte hvar andra, har konstnären föredragit
att sjelf skapa en handling, men sedan har han nödgat
karaktererna - åtminstone den ena - att rätta sig
efter denna anordning, i stället att karaktererna
med sitt innehåll borde för bonom ha varit det
första och orubbliga, ur hvilka sedan handlingen
med nödvändighet härflöt. Men, kan man invända,
detta rör ju utförandet, icke ämnets gripande. Må
vara, men det har ofördelaktigt verkat tillbaka på
sjelfva greppet. Det är icke så mycket de verkliga
karaktererna som deras namn, skalden tillegnat sig,
ty den Karl IX, som vi beundra såsom Gustaf Wasas
bäste son, kunde väl vara otidig, uppbrusande, hätsk,
men han fick icke gerna vara villrådig och vankelmodig
ansigte mot ansigte med sitt lifs verk några månader
före sin död; han får ej synas svag och nyckfull,
ty då tro vi ej längre på hans gudomliga mission
till vår äras, vår frihets och vår tros räddning,
utan han blir för oss en vanlig usurpator, en tyrann,
en blodsman, hvars son väl försonat oss med fadrens
ogerningar, men som sjelf icke vore värd hvarken vår
aktning eller vår beundran. Och till något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
