Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det svenska bibelöfversättningsarbetet. III o. IV. Af Artur Hazelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
I sin »Förklaring öfver Nya testamentets heliga
skrifter» yttrar doktor Vensjoe om de understuckna
orden ibland annat följande: »Det är nu mera med
fullkomlig visshet afgjordt, att de inom parentesen
inneslutna orden icke härröra af Johannes. De hafva
sannolikt blifvit inflickade, emedan man trodde,
att de trenne vitnena här skulle vara en anspelning
på den glid-domliga treenigheten, och man fasthöll
dem, emedan man menade sig kunna göra ett ganska godt
bruk deraf mot irrlärar-ne. Luther har icke intagit
dem i sin öfversättning: de stå icke i någon bibel,
som under hans lifstid, tills 24 år efter hans död,
utkom; de hafva insmugit sig i en tysk bibelupplaga,
som utkom utan kyrklig uppsigt, hafva derföre också i
Tyskland icke ens kyrklig giltighet, och borde ur alla
biblar uteslutas. Luther säger derom i sin utläggning
af 1524: »»I de grekiska biblarne finner man icke
dessa ord, utan det synes, som om denna vers af de
rättrogne blifvit inryckt för arianer-nes skull,
hvilket dock icke skett särdeles passande, emedan
Johannes här icke talar om vitnena i himmelen, utan om
vitnena på jorden.»» Den sista träffande anmärkningen
visar på det tydligaste dessa ords obehörighet, enär
de tre guddoms-personerne i himmelen icke äro några
vitnen för vår tro, utan det, som på jorden visar sig
guddomligt verksamt på oss och i oss; derföre afbryta
dessa ord störande sammanhanget. Den kristliga läran
om treenigheten måste icke grunda sig på sådana falska
stöd» *.
Om samma ställe uttalar sig doktor Melin sålunda:
»Det inom klämmer inneslutna är en oäkta tillsats och
finnes icke i den af Tischendorf i Katarinaklostret
på Sinai den 4 febr. 1859 funna handskrift af Nya
testamentet, som är från 4:de århundradet och den
äldsta i sitt slag. Johannes har skrifvit endast
detta: »»Ty tre äro de, som vitna: Anden och vattnet
och blodet; och de tre äro till ett.»»––––Den
oäkta tillsatsen är gjord
af någon, som ville ur detta ställe bevisa
treenighetsläran, hvilken icke behöfver sådana
falska stöd»**.
* 2 uppl. D. III. Mariestad 1856. Sid. 215 o. f.
** Den Heliga Skrift i berigtigad öfversättning.
Det Nya Testamentet. Lund 1865. II. Sid. 192 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
