Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det svenska bibelöfversättningsarbetet. III o. IV. Af Artur Hazelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
utan att gifva oss någon ersättning, borttagit det
nödiga sambandet och sålunda gjort meningen oklarare
än förut. Bevis äro:
Rom. 14: 4. »Ho är du, som dömer en annans
tjenare? Sin egen herra står han eller faller
-». Versio vulgata: »suo domino stat aut cadit.»
Luther: »Er stehet öder fallet seinem Herrn.»
1526: »sinom eghnom herra står han eller faller.»
Kommissionen litar här på sitt oblika »a», men detta
till trots skall meningen för de fleste troligen icke
blifva någon annan, än att »han är sin egen herre,
och såsom sådan står han eller faller.» 1816 sade man:
»Inför sin egen Herre.»
Rom. 14: 6. »Hvilken som gör afseende på dagar, han
gör det HErranom; och den som icke gör afseende på
dagar, han gör det ock HErranom. Hvilken som äter,
han äter HErranom; ty han tackar Gud. Den der icke
äter, han icke (!) äter HErranom, och tackar Gud.»
Detta i temligen nära öfverensstämmelse med 1526
års öfversättning. 1780 och 1816: »för HER-rans
skull», men i stället för detta eller något annat
lättfattligt uttryck skulle alltså ett sådant som
»han äter Herra-nom» bevaras.
Likaså i följande versen: »Ty ingen af oss lefver
sig sjelf, och ingen dör sig sjelf.» Omöjligt kan
detta vara så klart för oss, som grundtextens ta v t;
w Cg var för greken, eller som vulgatas »sibi vivit»
är för latinaren; eller Luthers »lebet ihm selber»
för det folk, för hvilket han skref; ja icke ens så
klart, sorn det gammalsvenska: »Ty ath ingen aff
oss leffuer sigh sielffuom» var för Gustaf Vasas
landsmän. Men kommissionen vill låta oss hårdt plikta
för att vi hafva låtit våra gamla ka-susäridelser gå
förlorade. Godkänner man nu ej 1816 års tolkning:
»för sin egen skull,» söke man gifva en annan, men
som ej är språkvidrig.
Ytterligare må anföras: »Ty det Han blef död, blef
Han synden död en gång» Rom. 6: 10; - »I aren döde
synden» (1816: »från synden») Rom. 6: 11;-»varda
elden förvadade» (1816: »åt eld») 2 Petr. 3: 7; -
»Densamma vet jag
–––-att han vardt uppryckt» (Meliii: »Om densamme»)
2 Kor.
12: 3, 4; - »Guds kärlek» (Vallin: »kärleken till
Gud») l Joh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
