Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Merkantilism. J. W. Arnberg: Anteckningar om frihetstidens Politiska Ekonomi. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
’ förseltullar, ofta stränga förbud för motsvarande
utländska varor; när förbuden vanvördas, befaller han
skoningslöst konfiskationer och husvisita tioner; när
fabrikerna klaga öfver brist på afsättning, ålägger
han köpmännen att antingen blifva participanter i
manufakturerna eller oek af dem uppköpa ett visst
qvantum om året och sålunda vara deras förläggare; när
intet annat vill hjelpa, beviljar han af statens medel
understöd och förskott och är mön om, att de inhemska
fabrikerna åtminstone måtte få bekläda kronans trupper
*). Resultaten af denna näringspolitik framlades
i Commerce-Collegii berättelse 1697 och ansågos då
lysande. Sonens krig förstörde dem naturligtvis, och
sjelfva systemet lemnade ock i nöderis tid rum för en
fram tvungen frihet, då hvarken statskassan eller den
konsumerande befolkningen hade råd att bekosta sig
dyrfödda näringar. Men merkantilsystemet hade redan
slagit sina djupa rötter och var bofast i Sverige,
endast väntande på bättre tider för att begynna ett
nytt regemente/
Frihetstiden utgår dock från en ekonomisk frihet
vida större än den föregående periodens. Nöden tvang
landet att tillgodogöra sig de enda resurser, som
det ännu egde, och det öppnade derför med en ovanlig
tolerans sin marknad för utländska af-nämare; den
inhemska industrien stod så lågt, att man till dess
höjande måste vidtaga den orimliga utvägen att lösa
på skråtvånget; handelsvarornas dyrhet framkallade
till och med medgifvaride af utländingars minuthandel
och utländska alsters direkta täflan med inhemska
handtverksvaror. »Lagstiftningen», säger vår förf.,
»visade sig serdeles liberal och ådagalade en omsorg
om konsumtionens behof, hvilken uppenbarade sig såväl
i tulltaxorna, som i lossandet af flera den inhemska
produktionens bojor». Också hörde man spridda röster
yrka på frihet såsom en möjlig utväg tiy förkofran,
och sjelfva Comraerce-Collegium, som under de svåra
åren tillåtit sig yttra att »förbud
*) Se brefven till Commerce-Collegium 41/5 l4/7 1695;
förordningania 3/4 1688; 1% 1690; 19/4 1692; 4/2 1693
(förbud mot sidentygs och andra fina tygers införande
m. m.); ~4/3 1694 (förbud på lurft m. m.).
Svensk Liter.-Tidskrift H. VI. 1868.
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
