Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
ganden om medborgerliga företrädesrättigheter,
dels sådana, som skydda särskilda individers
eller slägters prserogativer såsom jus patronatus
oberoende af innehafvande fastighet, der sådan kunnat
finnas (g 7); dels i afseende på jurisdiktion,
såsom forum privilegiatum (g 6); den med Adelns
forna rätt till giftorätt och arf efter landsrätt
sammanhängande i privilegierna ej omnämnda rätt att
välja bouppteckningsmän i stad (jfr A. B. 9 kap. g
l tillhörande förordningar); rättigheten (g 31) att
aga och näpsa sina bönder och enskilda betjente,
samt den genom ’strafflagen nu upphäfda rätten
till målsegande andel i böter, hvartill någon af
dess underlydande fälles; dels sådana, vid hvilka
särskildt hänsyn blifvit tagen till dess heder och
anseende, såsom frihet (g 6) från nesligt straff
för ringa brott mot krigsartiklarne; g 5 skydd mot
häktning, samt rätt att, anklagad för förbrytelser,
der häktning eljest kan komma i fråga, ställa personel
eller reel borgen; g 29 förbud för adelsmans enka
eller adelig jungfru att gifta sig med ofrälse man
utan konungens och giftomans samtycke, vid äfventyr
att egande sätesgård hemfaller under slägtingars
lösen; samt förverkande af fast gods såsom straff,
då hon gör sig skyldig till lägersmål. Slutligen
äro att bemärka de genom grundlag upphäfda politiska
företrädesrättigheter (g§ 2, 3) till befordran och
embeten i rikets tjenst, samt rättigheten att utgöra
riksdagens första stånd. Om man nu vill afgöra, hvilka
af här omförmälda bestämmelser skola anses gällande,
hvarvid vi tills vidare lemna utom räkningen de reela
privilegierna, till hvilka vi strax skola återkomma,
måste man, derest man utgår från den synpunkten,
att alla gg i Ad. Pr. gälla såsom privilegier, som
ej blifvit uttryckligen upphäfda, anse de af oss nu
uppräknade samtliga bestämmelser, hvilka ej blifvit
anmärkta såsom upphäfda, böra tillerkännas gällande
kraft i det omfång privilegiilagstiftningen lemnat
dem ovidrörda. Utgår man åter från den synpunkt,
att alla de stadganden, som blifvit assimilerade med
lagstiftningen för medborgare i allmänhet, skola,
äfven om de ej blifvit uttryckligen upphäfda, anses
uppslukade i den allmänna lagstiftningen, så äro inga
andra af de personela eller personelt reela att anse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
