Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
frälsejordegaren tillkommande rätt, som ock såsom
sådan omnämnes i Kongl. Kung. 6 April 1810. Skulle
förf. åter vilja hafva den såsom realprivilegium för
frälsejord upptagen bland de ärenden, som höra under
Ridd. och Ad:s beslutanderätt, borde den ej heller af
förf. särskildt omnämnts, ty i sådant fall hör denna
rätt till de af förf. under l:o) omtalade friheter,
som förf. föreställer sig vara garanterade i Ad. §
8. Hvad som ytterligare förvånar, är att förf., som
gör de med frälsejorden förenade friheter till adeliga
privilegier, förbisett huru K. F. 22 Dec. 1863 vid
bördsrättens upphäfvande bibehållit den i ad. pr. § 25
omförmälda lösningsrätt till frälsegods, som blifvit
för penningegravationer till kronan indraget. Vid
5:o) om adelns rätt att sammanträda för att om sina
gemensamma angelägenheter besluta, borde förf. nämnt,
att denna rätt ej är underkastad adelns medbeslutande
makt. Och tillika hade varit i sin ordning att om
ej redogöra för innehållet af, åtminstone nämna
nu gällande Riddarhusordning af den 22 Juni 1866,
om hvars tillvaro läsaren hålles i okunnighet,
medan han erhåller en vidlyftig redogörelse för
den upphäfda Riddarhusordningen, äfven i hvad den
stadgar om Riddarhus-Direktion och Riddarhus-Utskott
(jfr sidd. 274-5).
I 3 kap. Mindre berättigade medborgare. A. Q v
innan, påstår förf., att hon »väl har allmänna
medborgerliga, men ej politiska rättigheter»,
och har sålunda förbisett, att qvinnan hos oss
eger deltaga i kommunalstämma och allmän rådstuga
samt kan nyttjas till åtskilliga befattningar i det
allmännas tjenst. Vid B. J u dar ne eller Mosaiske
trosbekännare och C. kristna trosbekännare af annan
lära, än vår statsreligion, erhåller ej läsaren någon
redig öfversigt af den minskning i rättigheter, som
är främmande religionsförvandters lott, utan hänvisas
till en föregående del, i hvilken förf. behandlat
religionsfriheten, men genom hvilken man ej får
fullständig utredning af hvad detta kapitels
öfverskrift utlofvar.
Med tredje afdelningen öfvergår förf. till Folk
representationen, hvilken framställning begynnes med
en inledande betraktelse om folkrepresentationen i
allmänhet och ständerför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
