Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkskoleliteratur. Läsebok för Folkskolan. Læsebog for Folkeskolen og Folkehjemmet. Udgiven efter offentlig Foranstaltning. Oplag 3. Tillæg til Læsebogen for »Folkeskolen og Folkehjemmet». Udgiven efter offentlig Foranstaltning. Dansk Læsebog ved M. Matzen. Förste Deel. For de lavere Klasser. Anden Deel. For Mellemklasserne. Udg. 3. Tredie Deel. For de höiere Klasser. Udg. 3. Fosterländsk Läsning för Barn och Ungdom, utgifven af Artur Hazelius. Första samlingen. Af Simon Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FOLKSKOLELITERATUR.
91
denna verld med hennes trånga gränser, men oändligt
rika innehåll. Förhållandet till syskon och föräldrar,
hvarifrån blicken naturligen höjes till Fadren öfver
allt hvad fader heter, berättelser, ordspråk m. m.,
afsedda att befästa kärleken till det goda och varna
för de fel och frestelser, för hvilka barnahjertat
är utsatt, lemna från detta område åt läseboken en
ymnig skörd. Men synkretsen vidgas; hemmets verld
växer ut till fäderneslandets. Denna verld och hennes
bebyggare - vårt hem och våra bröder i vidsträcktare
mening - blifva föremål för iakttagelser, kärlek
och vetgirighet. Och vi få ej der stadna. Den kärlek
och tacksamhet, som inom hemmets verld har föräldrar
till föremål, måste här motsvaras af känslor, lika
till arten, men riktade mot dem, som före oss i detta
land lefvat och verkat, och af hvilkas sträfvanden,
lidanden och uppoffringar vi dagligen och stundligen
skörda frukterna. Med ett ord! vi rnåste lära oss
att älska och känna
»det folk, som våra bördor bar
långt före våra dar».
Fäderneslandet, skildringar af detsamma och dess
befolkning samt berättelser ur dess historia utgöra
således ämnena för läsebokens andra hufvudafdelning.
Men naturen, hennes krafter och alster ingripa städse
inom dessa båda områden och förtjena derför äfven en
plats inom läseboken, dock icke såsom sjelfständiga
ämnen i egen afdelning, utan blott så till vida som
de äro egnade att belysa och gifva prägel åt de båda
nämnda verldarna, hemmets och fosterlandets. Men inom
hvarje område för menskligt vetande blir kunskapen mer
eller mindre bristfällig, om man ej vet åtminstone
något om det, som vidtager bortom detta områdes
gränser. Så få vi äfven en mycket klarare uppfattning
af det egendomliga i fäderneslandets natur och folk
genom att inhemta någon motsvarande, om än i sig sjelf
ringa, kännedom om främmande land. Skildringar från
främmande land anse vi derför ej heller ligga utom
läsebokens uppgift. Höra dit äfven berättelser ur
den allmänna historien? Vi skulle kanske tveka att
med ja besvara denna fråga, om Sverige vore ett land,
som alltid lefvat slutet inom sig, aldrig ingripit
i verldshistoriens gång, aldrig för befrämjandet af
mensklighetens heligaste intressen offrat sina krafter
och sina ädlaste söners blod. Men nu kan ju det minne,
som främst af alla bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
