Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN. 855
tjenstefolk o. s. v. för evärdeliga tider skulle vara
fria från ut-skrifningar och fördubblingar under hvad
fornt dom helst». Huru detta påstående i väsentliga
delar strider emot sanningen, vilja vi nu visa.
Först och främst är ej kontraktsformen den allmänt
begagnade för försäkringarnes afgifvande. Rusthållares
rättigheter och skyldigheter äro ej bestämda
i kontrakt, utan i kongl. resolutioner. Likaså
förefinnas ej kontrakt angående båtsmanshållet
för andra orter, än Norrland, Halland och
Bohuslän. Småland, Westergöt-land, Wermland och
Dalsland, (hvartill kommer Bohuslän, Jemt-land
och Skåne, som i senare tider ingått kontrakt med
kronan om rotering). sakna alla i sina kontrakt
uttryckliga försäkringar för deras menigheter
om utskrifningsfrihet, om ock i vissa af dem
upphöranclet af utskrifningar omtalas. De landskap,
der rotehål-larne kunna åberopa någon i kontrakten
intagen särskild försäkran om utskrifningsfrihet,
äro , således Upland, Södermanland, West-manland,
Östergötland, Nerike, Dalarne, Gestrikland,
Helsingland, Wésterbotten och Norrbotten.
Vidare kan intet kontrakt uppvisas, hvars ordalag
antyda, att man afsett frihet från utskrifning under
hvad form eller af hvad namn som helst, och således
äfven från utskrifning i den nya bemärkelse, som
ordet erhållit i förordningar, hvilka utfärdats ett
sekel senare, om ock der begagnats samma uttryck,
som i dessa kontrakt. Uttryckets sammanställning
med »våldsamma värfningar», på sätt skedde i
riksdagsbeslutet d. 3 Januari 1683 och confirmationen
d. 5 December 1682, och i kontraktet om båtsmanshållet
i Halland den 16 Januari 1739, utvisa tydligen, att
man afsett förr brukliga utskrifningar och alldeles
icke tänkt sig sådana utskrifningar, som i våra
dagar förekomma. Den i K. F. 31 Mars 1696 intagna
försäkran angående knektehållet i Vesterbotten,
att vid afgång icke mera manskap till regementet, än
det bestämda antalet, skulle fordras eller uttagas,
och den i 13:de punkten af Vermlands (d. 18 Nov. 1688
stadfästade) knektekontrakt innehållna förklaring af
menigheten, att, för händelse af oförmåga, att hålla
knektehållet underkasta sig utskrifning, som för
detta vanligt varit, utvisa tydligt, att befrielsen
gällt regementenas förökande med indelta soldater
öfver det bestämda antalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
