Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
Försvarsskrift.
Men, fastän nu detta varit Riddarhusutskottets
uppfattning, kan ju densamma hvila på ett
misstag? Adeln har måhända vid 1809-10 årens
riksdag verkligen afsagt sig ej blott den i 27 § af
privilegierna ståndet förbehållna uteslutande rätt
att besitta säterier, men äfven privilegiet i 8, 9 och
10 §§ om säteri- och frälsefrihetens bibehållande, så
att denna utan adelns bifall skulle kunna hädanefter
ståndet frånhändas.
Vi hafva alltså att tillse de ordalag, som Adeln
använde i sin afsägelseskrift. Den lyder sålunda
i hithörande delar (se Adelns protokoll den 2 Juni
1809):
Första punkten. »Att, i anseende till fäderneslandets
genom ett olyckligt krig iråkade belägenhet, och
utan rubbning i jordens natur såsom grunden för
äganderätten, för sig åtaga intill nästa riksdag
bevillning på säteri, rå- och rörs-, insockne-och
frälsehemman eller jord af hvad natur som helst,
den i R. o. A:s ägo finnes, under deremot svarande
förbehåll att ehvarest annan skal tfn jord, vare
sig stadsjord, bergsmans-hemman eller af hvad namn
den vara må, i riket finnes, for densamma en lika
bevillning på enahanda vilkor åtagen varder;»
Fjerde punkten. »Att R. o. A. frånsäger sig
rättigheten att med andras uteslutande besitta
säterier, emot de förbehåll att det måtte vara hvarje
Svensk man, af hvilken klass inedborgare han vara må,
obetaget att förvärfva fast egendom och jord inom
Sveriges rike, af hvad natur som helst, och åtnjuta
densamma tillhöriga förmåner, emot uppfyllande af
dermed förknippade och redan stadgade skyldigheter;
- smickrande sig R. o. A. att genom dessa eftergifter
af fri- och rättigheter, dem tillerkända genom lagliga
stadganden, hvilka ingen utan deras fria samtycke kan
dem beröfva, må af de öfriga resp. Stånden upptagas
såsom ett vedermäle af R. o. A:s uppriktiga böjelse
till rättvisa, likasom till lugn och enighet». -
Läsaren finner, att intet enda ord i denna
afsägelseskrift innebär ett frånträdande af den
i privilegiernas 8, 9 och 10 §§ tillförsäkrade
förmån, att jordens natur af säteri m. m. och dermed
förknippade friheter skulle fortfarande bibehållas.
I afseende på bevillningen till nästa riksdag af
frälsejorden innehåller samma skrift deremot det
uttryckliga förbehåll, att den medgifves utan rubbning
i jordens natur.
Men, säger Recensenten, efter sistnämnda ord
står ett tillägg, nemligen: »såsom granden för
äganderätten», och detta innebär i hans tanka:
»att det är j den medborgerliga aktningen för den
enskildes rätt, som jordnaturen och dermed förenade
förmåner och skyldigheter äger sitt skydd», och
»detta skydds upprätthållande är en fråga som rörer
begge statsmakterna, ej någon privilegii-fräga»
(se sie 431).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
