Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsskrift.
35
rättighet som äfven tillkommer sterbhus i allmänhet
på landet; men Förf. har icke ansett sig kunna bland
adelns eller preste-ståndets privilegier uppföra dessa
reglementariska stadganden angående magistraterna,
då i behörigt öfvervägande tages ej mindre Riksens
Ständers skrifvelse den 18 Febr. 1863, lagförslagen
1867 och 1868 örn upphörande af magistrats
befattning med bouppteckningar (se Tidskrift för
lagstiftn. m. m. arg. 1867, s. 764 o. f., med der
förekommande anmärkningar, och 1868 s. 125 o. f.),
än äfven K. F. d. l Maj 1868, angående ett successivt
försvinnande af magistrats befattning med uppteckning
och värdering af egendom, tillhörig sterbhus i stad,
samt med arfskiften inom stadens jurisdiktion.
Jemväl det tredje af Adelns qvarvarande privilegier,
patro-naträtten (se sid. 22 i denna försvarsskrift),
har Rec. försökt utdöma. Författaren yttrar i den
recenserade skriften (s. 218) om detta ämne följande:
Adelsmans rätt att tillgodonjuta jus patronatus i
de församlingar, der han kan styrka sig äga det,
innefattar väl icke något uteslutande privilegium,
helst patro-naträtten tillkommer jemväl ofrälse
ägare af sådan landfastighet, hvarmed slik rätt är
förbunden; dock kan, derest fråga framgent skulle
uppstå om afskaffande af denna med vissa jordegendomar
förenade rätt eller inskränkning deri, sådant icke
ske, hvad adeln vidkommer, utan i den ordning nu
gällande 114 § Regeringsformen föreskrifver angående
»de fordna riksståndens privilegier, förmåner,
rättigheter och friheter» ]).
Hvilka äro nu de skäl Rec. andrager för att kullkasta
detta ståndsprivilegium? Vi anföra hans egna ord:
»Patronat-rätten är ej ett adeligt privilegium,
utan antingen en jordegare-rätt eller ock en
privaträtt (!), hvilken ej hör under R. och Ad:s
lagstiftningsmakt, utan rörer den jord eller den
familj, som densamma åtnjuter, hvilket visar sig
deraf, att dess upphörande enligt Kongl. Cirk. till
Domkapitlen 23 Nov. 1855 beror på
*) Hvad (i öfverensstämmelse med 7 p. af
Adelsprivilegierna 1723) härom förekommer uti 1809-års
oftaåberopade sammandrag, se denna försvarsskrift
sid. 16, § 3. Jfr. Sveriges Statsförfattningsrätt l
B. s. 240 och 1866-års grundlagsedition g. 256 samt
not 3 derstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
